Arborio, Carnaroli, Vialone Nano,

Vi smakade detta goda riset hemma hos Ps föräldrar igår: Risenta Avorio (kokat helt vanligt, enkelt och servarat tillsammans med en kycklinggryta.) Nu är jag sugen på att köpa det själv och laga något gott. Helst så skulle jag väl prova på en risotto. Det är ju en hel vetenskap *ler*. Jag har gjort risotto innan, men det var inget särskilt risottoris eller så jag hade då. Det var mest som en vanlig gryta, allt i ett…. Nu har jag försökt sätta mig in i lite vilket ris jag ska använda och hur jag ska gå tillväga. (Några bildbevis i bloggen kan jag inte lova… 🙂
Här på Zetas sida hittade jag på ris och grundsteg, och så kollade jag in vad recepthjälpen hade att säga om saken. Och när det gäller italiensk matlagning så är ju förstås denna sidan given: Aglio e olio. (vackra bilder på både mat och natur. och så mängder av recept. …som jag inte har provat på …ännu.)

…"Om vi nu återvänder till matlagningen så gillar jag risotto av två anledningar, den ena är att den är så lätt att variera, man kan basera den på grönsaker, på kött eller på fisk, och den andra anledningen är att det är så enkelt att göra risotto-en bra buljong (som man kan ha frusen i frysen) och bra råvaror är vad man behöver. I en grönsaksrisotto kan man ju använda de grönsaker som finns beroende på säsong. I Italien är risotto serverad separat, inte tillsammans med något annat."…  
https://agliolio.blogspot.com/2005/07/risotto-con-verdure-grnsaksrisotto.html
…"Först och främst så är det riset som måste vara av den rätta sorten och där kan man välja mellan ett antal sorter: allra bäst är Carnaroli, sen kommer Arborioris och Vialone Nano går också bra. I Sverige har jag sett att Arborio finns i snabbköp men det märke jag såg sist var helt fel, alldeles gult och det såg ut som parboiled ris; ett risottoris skall vara vitt och inte dra at det gula hallet. Nu är det ju sa här att jag inte är sa himla inne pa vad för italienska produkter (förutom Barilla & Co) som är lätta att få tag på i Sverige nuförtiden för när jag kommer upp så lagar jag inte en massa italiensk mat"… https://agliolio.blogspot.com/2005/06/saffransrisotto-i-parmesankorg.html


Här hittade jag en karta på Zetas sida. Italiens tjugo matregioner.

Vad är lykopen?

"Lykopen är tillsammans med β-karoten den karotenoid som normalt förekommer i högst halt i kroppen, och då främst i blodplasman. Forskningen har på senare tid fokuserat en hel del på karotenoidernas antioxidativa egenskaper och har beslutat sig för att kartlägga dess förekomst. Då lykopen innehåller fler dubbelbindningar än övriga karotenoider som valts ut i dessa studier – 13 mot övriga karotenoiders 11 – och de antioxidativa egenskaperna står i förhållande till antalet dubbelbindningar, är det troligt att lykopen har högre antioxidativ potential än de andra karotenoiderna.
I studier har det dessutom visat sig en positiv inverkan på karotenoid-absorptionen genom värmebehandling, det vill säga att exempelvis kokt tomatsås ger en högre åtkomst av lykopen än från färska tomater.
När det gäller förekomst av lykopen i livsmedel så är det tomater och tomatprodukter som har det största innehållet.
Lykopen är godkänt som färgämne i livsmedel och har E-nummer E 160 d."
Läs mera här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lykopen


 "Lykopen är tillsammans me dbeta-karoten den karotenoid som normalt förekommer i högst halt i kroppen. Den är effektivare på att fånga upp singlettsyre (som bl.a. bildas av UV-ljus) än andra karotenoider och kan även oskadliggöra oxidanter i cellmenbran och i lipoproteiner ,.  Lykopen kan alltså skydda LDL-partiklar mot oxidation men i plasma finns det normalt bara omkring 1 lykopenmolekyl per 5 LDL-partiklar. Epidemiologiska studier har visat att det finns en reducerad risk för cancer i mage, tjocktarm, bukspottkörtel och äggstockar kopplad till höga intag eller höga plasmahalter av lykopen…"
Läs vidare här: https://www.contox.se/skydd/karotenoider.htm


 "Det lär finna omkring 400 olika karotenoider i naturen varav ett 60-tal i den mat vi äter. När man analyserar vilka som finns i vår kropp hittar man däremot betydligt färre, omkring tio. Karotenoiderna brukar delas in i två grupper – karotener (t ex alfa-karoten, beta-karoten och lykopen )och xantofyller (t ex lutein, zeaxantin och beta-kryptoxantin). "… o s v
Läs mera på denna sidan: https://www.fruktogront.se/ (Karotenoider i maten, kan vi påverka upptaget.)


"…Lykopen är den vanligaste karotenoiden i vår föda och den rikaste källan är tomater. Lykopen och andra karotenoider är dock hårt bundna till makromolekyler i de flesta födoämnen och absorptionen kan därför vara problematisk. Upphettning ökar starkt tillgängligheten men dessutom fordrar absorptionen i tarmen tillgång till galla och fettsyror…"
utdrag från denna sidan: https://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1260


"Söt och med en obestämd mängd tomatråvara. Det kännetecknar den vanligaste av röda såser; ketchupen. DN har låtit analysera 10 olika ketchupsorters innehåll av socker, vatten och lykopen."
Läs här om test av tomatketchup: https://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=516680&previousRenderType=1

rullad fisk

När tösen var två år var hon med morfar och gjorde rullad fisk. det var roligt. Sedan visade morfar henne fisken inne i ugnen. -Titta fisken! sa hon sedan om igen. och så -Titta fisken! -Fisken rullad! Sedan åt hon med god aptit.
Ett tag senare satt hon och tittade i en bok med P och det var en bild av en akvariefisk i boken. -Fisk! sa hon glatt. -Rullad…? sa hon sedan.
Här är några makrobilder från när morfar lagar fisk.
rullad spätta med lök-ägg-fyllningcitron

en sur strömming :-(

Jag har faktiskt aldrig smakat surströmming. har inte heller planer på att göra det… Men efter att ha läst titt som tätt i Curiosas blogg så blev jag nyfiken den, den syrade, jästa strömmingen.

"Strömmingen fiskas under lektiden på senvåren. Den läggs i saltmättat vatten s.k. saltlake i stora öppna träkärl. Efter några dagar hälls strömmingen över i tunnor med lock med ny saltlake men med något mindre saltmängd.

För att få igång jäsningsprocessen, som kräver värme, rullas tunnorna ofta ut i solskenet ur fiskebodarnas svala skugga. När strömmingen börjat jäsa får tunnorna ligga i 15 – 18 graders värme i upp till 8 veckor, varefter den slås i plåtburkar för leverans inom och utom Sverige."…
"Tillsammans med torkning och saltning är metoden att bevara mat genom syrning (jäsning, fermentering) lika gammal som mänskligheten."…

och vad är det för skillnad på strömming och sill:
Latin: Clupea harengus membras / Clupea harengus harengus
"Strömming, tillhör familjen sillfiskar och är en underpopulation till Sillen."
"En strömming väger ca 25 – 60 g och blir i normalfallet ca 15 – 16 cm lång, dock sällan över 20 – 25 cm. Detta skall jämföras med västerhavssillen som har i medeltal omkring 57 ryggkotor och blir i genomsnitt ca 25 cm lång."
"Strömmingen har en fetthalt som uppgår till mellan 5 – 10 procent av kroppsvikten medan motsvarande siffra för västerhavssillen är 10 – 20 procent"…

"Det sägs att skillnaden på strömming och sill avgörs av fångstplatsen. Strömming fångas i Östersjön norr om en linje ungefär vid Kalmar. Sill fångas söder därom, i vattnen runt Skåne och vid Västkusten.
Det finns en biologisk, smak och storlek skillnad mellan strömming och sill beroende på artskillnad skillnader i vattnets salthalt samt tillgång på föda.
Sill i saltare vatten är fetare och mycket svårt att förädla genom syrning såsom strömming förädlas till surströmming."
Läs mera på denna sidan! https://www.surstromming.se/


mera läsning om strömming och sill:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Str%C3%B6mming

https://www.bohusfisk.se/sill.html
Naturhistoriska riksmuseet
Fiskeriverket
Tillägg den 14/2: https://www.getsilly.net/ och https://hem.passagen.se/kent.andersson/sill.htm

Päronpaj

PÄRONPAJ

1 stor burk päron
150 g smör
2 dl havregryn
2 dl socker
½ dl grädde
½ dl ljus sirap
½ tsk bakpulver

Dela päronen i klyftor och lägg dem i bottnen, på en smord pajform.
Smält smöret. Rör sedan i mjöl och de andra ingredienserna. Häll ut smeten över päronen.
Grädda i 175 grader i cirka 20 minuter.
Servera den varm (eller ljummen) tillsammans med vaniljglass.

päronpaj

Semlor

Fastlagssöndagen är den 26/2 och Fettisdagen är den 28/2 i år.

Här på Nordiska museets sida finns mycket att läsa om detta:
"Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet ”Fastel-avent” (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden ”carne” och ”vale” som betyder ”kött farväl”.
Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndagen eftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk.
Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag." o s v (läs vidare! klicka på länken till nordiska museet och gå in på årets dagar, vår.)

och så har jag hittat SemlaGuiden också! (men den behöver uppdateras)

I december äter jag aldrig några semlor, jag tycker att man kan vänta till februari. Men nu finns de redan att köpa, och P är väldigt sugen på semlor… så nu ska vi alltså premiäräta, redan ikväll…
köpesemla

Frukt-tarte

Denna goda efterätten har vi ätit idag. Ps mamma gjorde den. Receptet är från Allers.


FIN FRUKT-TARTE

Gör i god tid och ställ svalt till serveringen.
8-10 personer. 60 minuter.

200 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl havregryn
2 msk strösocker
Fyllning:
4-5 dl marsánkräm
färska frukter och bär (till exempel mango, sharon, physalis, papaya, blåbär)
ca 2 dl aprikosmarmelad, utan fruktbitar

Ugnen på 200º
Smält smöret, och blanda med övriga ingredienser till en botten.
Tryck ut degen i en stor pajform. Ca 30 cm Ø
Grädda i mitten av ugnen 20-25 minuter.
Låt svalna helt.
Gör marsánkrämen enligt anvisning på förpackningen. Bre ut den i pajbottnen. Fyll på med frukt och bär. Bre över marmeladen.
Ställ den svalt.

Lyxig nyårsmeny

Raringen♥ håller på att förbereda nyårsmenyn! Vi kommer att äta Helstekt oxfilé med lyxig italiensk potatiskaka, smörfrästa kantareller och krämig savoykål imorgon kväll, tillsammans med den enda familjen (av tre) som tackade ja till vår inbjudan. Det kommer att bli nytt år varesig man vill det inte… och vi kommer att försöka göra det så trevligt som det går. Kvällen kommer även att innehålla ångbastu, flipperturnering, och lite lite fyrverkerier. Våra goda vänner kommer att ta med en efterrätt, överraskning.
Det luktar underbart från ugnen nu!
timjan körvel basilikapotatiskaka

Vad varje svensk bör veta om lutfisk

Vad varje svensk bör veta om lutfisk hittade jag på denna sidan Allt om lutfisk.
Nu kan jag ju erkänna att lutfisken inte är min favorit bland julmaten… men jag har väl aldrig riktigt gett den en chans. Om jag kom hit (Edsbacka krog) någon gång så skulle det säkert smaka jättegott. eller någon annanstans där någon duktig kock har varit i farten.
(Ja, jag har lyssnat lite på Äntligen morgon, som vanligt i bilen.)

Julmat!

Jag längtar efter att få gå på ett riktigt fint julbord. Jag har inte varit på ett endaste i år. och det kommer nog inte att bli något heller… Jag skulle vilja åka till något sådant som tidningen Buffé skriver om i sitt julnummer, Gripsholms värdshus.
julbordjulsill
eller något annat stort julbord där man går fem gånger om. (Ja, vi var faktiskt på ett jättefint julbord i fjol, så jag ska väl inte klaga.:-)
Tittar på Wikipedias sida om julbord:

Första turen
I första turen ingår sill och ost:
Spickesill, inlagd sill, glasmästarsill, senapssill, kryddsill, gravad strömming, ättiksströmming, gubbröra, sillsallad, potkes, Västerbottenost, kokta ägghalvor med kaviarklickar.

Andra turen
I andra turen ingår fisk och skaldjur:
rökt fisk, gravad lax, kall lax, inkokt strömming, inkokt ål, ålaladåb, böcklingsallad, räkor.
Tredje turen
I tredje turen ingår kallskuret m.m.:
leverpastej, julskinka, fårfiol, kallt kött, rökt medvurst, leverkorv, lantpaté, grisfötter, kall griljerad grisknorr, kalvsylta, pressylta, rullsylta, rödbetssallad, korvsallad, äggsallad, ostsallad.
Fjärde turen
I fjärde turen ingår varmrätter:
Janssons frestelse, ansjovisfräs, sillbullar, stekt salt sill, lertallrikssill, sotare, laxpudding, kokt rimmad oxbringa, kalvfrikadeller, stekt fläsk, fläskkorv, hackkorv, julkorv, prinskorv, blodkorv, isterband, dopp i grytan, köttbullar, revbensspjäll, brunkål, rödkål, brysselkål, långkål, bruna bönor, kåldolmar, äggröra.

Femte turen
I femte och sista turen hittar vi desserter:
bärkompott, fruktsallad (på färska frukter), ingefärspäron, pepparkakor, punschtårta, risgrynsgröt, ris à la Malta, spettekaka, äppelkaka, klenäter.

Till julbordet dricks julmust, mumma, porter eller julöl. Snaps är vanligt förekommande. En snaps till varje tur, utom dessertturen. Kryddad snaps typ Bäska droppar eller O. P. Anderson passar bäst. Smaklig måltid!

Ja allt av det orkar man nog inte med, även om man tar små bitar. Leverkorv, grisfötter, grisknorr, sylta, hackekorv, blodkorv, står jag nog över helt.
 

Nillas köttbullar

Nillas Köttbullar

1 kg. Blandfärs
1-2 finhackade gula lökar
3-4 kalla kokta potatisar
1 rå morot finriven
2 ägg
½ glas klippt persilja
1 dl osötat skorpmjöl
2 tsk salt
1½ tsk malen svartpeppar
lite vitpeppar också
4-6 dl grädde och vatten (vätska sammanlagt.)
buljong
smör till stekningen

Koka potatis i förväg.
Lägg skorpmjölet i blöt i vatten med buljong i.
Skala och hacka löken fint, och ev. bryn den mjuk, med en nypa socker på.
Mosa den kalla potatisen. Finriv moroten.
Lägg färsen i en bunke och tillsätt samtliga ingredienser, även vätskan men ta lite i taget så att smeten inte blir för lös. Blanda väl.

Forma färsen med ett par vattensköljda skedar/händer till stora runda bullar och lägg upp dem på ett lite mjölat skärbräde.

Stek sedan ganska långsamt i rikligt med smör. Låt dem inte brännas. Skaka pannan fram och tillbaka i en cirkelrörelse.

(När en omgång är klar så häll vatten på dem i stekpannan. Låt vattnet koka upp med köttbullarna i. Häll sedan över dem i annat kärl och häll ut vattnet och börja om med nästa omgång i pannan.)
°ºº°T°ºº°A°ºº°N°ºº°K°ºº°E°ºº°B°ºº°U°ºº°B°ºº°B°ºº°L°ºº°O°ºº°R°ºº°

Här är mitt köttbullsrecept, som jag håller på att finslipa på… Min farmor hade alltid potatis och persilja i sina köttbullar. Sedan är det lite av mammas och lite av Bonniers kokbok från 1960 och lite annat. Nu var det ett tag sedan jag gjorde dem…

Julvarianten skulle kunna var med lite rödlök, kryddpeppar och öl.
(och kanske 1 tsk malen nejlika? Det med nejlikan läste jag just i tidningen Buffé.)


köttbullar
Bild från den 10/12-06
Tillägg: Idag har jag gjort köttbullar (Tycker du att de är platta? Det stämmer, det är nämligen platta köttbullar 😉
Jag gjorde på ca 1,6 kg köttfärs. Det blev 45 stycken.
Jag la skorpmjöl i vatten med buljong i, jag la även skorpmjöl i grädde. Sedan hade jag två ägg, jag hade säkert kunnat ta tre. Någon mer vätska än så hade jag inte. Så det där med 4-6 dl vätska, det är svårt att uppskatta, man får göra lite på känn. Så att skorpmjölet suger upp vätskan och sedan i med lite till så att det blir löst. (i en separat bunke.)

Rödlökspaj

RÖDLÖKSPAJ
(recept för 4-6 personer)

Deg:
3 dl mjöl
125 gr smör
2 msk kallt vatten
Marmelad:
3-4 (400 g) rödlökar
2 msk smör
3 msk socker
½ tsk salt
2 dl rödvin

Degen får stå en stund i kylen, uttryckt i en form.
Förgrädda degformen i mitten av ugnen. 225° i 10 minuter.
Tunnskiva och smörfräs löken riktigt mjuk. 15 minuter.
Tillsätt rödvin, socker salt och låt det koka in, så att löken blir torr igen.
Bred ut rödlöksmarmeladen i formen. 10 minuter i ugnen.


Detta är något som Ps mamma gjorde till julen -02 och nu brukar den vara med varje jul. Gott!
°ºº°T°ºº°A°ºº°N°ºº°K°ºº°E°ºº°B°ºº°U°ºº°B°ºº°B°ºº°L°ºº°O°ºº°R°ºº°

Tillägg den 25/12-2009: Här kommer en bild!
rödlökspaj