Steg för steg så vänjer man sig vid tanken på att det snart är advent. Det märks såklart i alla nätbutiker och i affärerna. Ingenting i mitt hem ännu. Tur att vi har hösten, så att vi kan hinna med allt som inte gjordes på sommaren. Sedan kommer november, senhösten, som en paus.
Denna muggen i stengods, en blå och en grön, hade dottern med sig till sin pojkväns föräldrar i Sydney. Det känns skönt att hon har en familj att vara hos när det blir julhelg. ❤️
Nu när är Halloween är över kan vi börja koncentrera oss på julen! November innebär Novent! ”Novent är ett nyord, bildat genom sammanslagning av november och advent. Snabbt förklarat så är det en icke-traditionell smygstart av julfirandet före första advent. Ja men du vet, den där tiden när man har exakt hela kakan kvar och får ändå äta lite av den.”
Ett julljuståg av ihopkopplade slädar med julklappar och söta figurer, tillverkat av polyresin. Det medföljer siffror 0-9 så att du kan ha datum eller nedräkning till julafton. (Det verkar bara finnas en av 1 och 2 tyvärr). Gulligt från Söstrene Grene.
Det är ju som mörkast vid vintersolståndet den 21 december. Soltider. Och tiden innan, när vi är på väg mot mörkret, det är då vi vill ha stämning och tända ljus och verkligen hinna med att ha det mysigt. Så det är inte konstigt att novent passar oss här på nordliga breddgrader.
Det finns mycket fint på Hemtex. Presentpapper med hus-motiv eller med London-motiv till julen! Dottern och jag gick runt i affärer i fredags och det är så mycket fina julsaker framme redan. Butikerna var fyllda av Halloween och julsaker och festkläder.
Ljusstaken Luna i ek och stål med flyttbara ljushållare från Applicata.
Sagolika kvinnor är en väggkalender med foton av Caroline Roosmark. Kalendern stödjer och uppmärksammar Fryshusets Barn till Ensamma Mammor. Läs mer om vilka kvinnor som deltar 2025 Roosmark.
”Årets stämningsfulla julfrimärken är illustrerade av Marta Leonhardt och tillför lite extra omtanke till dina brev och julhälsningar. Ett julfrimärke kostar 17 kronor, säljs i häfte om 10 stycken.” Postnord.
”Snödrömmar (sydsamiska: Lopmenïekedassh) är SVT:s julkalender 2024. I huvudrollerna syns Anna Åsdell, Pávva Pittja, Christine Meltzer, Olle Sarri, Måns Nathanaelson, Shirley Clamp och barnskådespelarna Ellá Márge Nutti och Hedvig Åhrén. Wikipedia.
”Skidorten Gavmofjäll är i normala fall ett skidparadis, men just den här december faller det ingen snö trots att alla andra fjäll runt omkring gnistrar vita. Systrarna Ristin och Aila måste försöka lösa mysteriet. Vad är det egentligen för hemlighet som fjället bär på? Lyckas de lösa gåtan och få snön att falla igen?” SVT.
De närmast tio dygnen ser ut som plusgrader och mest mulet. Lite sol och lite regn. Årstidskartan visar att hösten kom den 28 september. Och har kommit till stora delar av landet nu.
Det var 19 år sedan idag, som jag skrev mitt första blogg-inlägg 2005:
*Välkommen till min blogg. Nu är jag här och förgyller tillvaron! Jag kommer att skriva om Mina barn, Träning, hälsa, mode, skönhet, inredning, växter, film, musik, nyheter, skvaller, recept, scrap, kladd, svammel och små funderingar. men inte så mycket om politik, religion och samhälle (till att börja med i alla fall)*
Så här skrev jag i mitt allra första blogg-inlägg. Det stämmer ju faktiskt ganska så väl fortfarande. Nu när det har gått nitton år så har det även blivit lite mera av politik, religion och samhälle. 🙂 Det som får upp mig på morgonen är ofta att jag har en idé till någonting som jag vill skriva!
Apropå att fylla år:
Att fylla 50 år. Man får ha lite perspektiv. Till exempel 40 års perspektiv:
När man var 10 och tänkte på att man skulle vara 50 år någon gång. Tänk att man har fått vara med ända hit! Att få äran att bli så här gammal. Då får man nog ändå lov att säga att man känner sig ganska så nöjd över hur snygg och pigg man ändå är vid 50 trots allt, mot vad man kanske trodde när man var 10 år. Eller om man har 40 års perspektiv framåt: Om man får var med tills man blir 90 och tänker tillbaka på när man var 50 år. Tänk att jag bekymrade mig för att fettdepåerna på kroppen flyttas i klimakteriet från rumpan och höfterna till midjan och magen. Och att jag inte känner mig lika smidig längre eller att saker känns omständliga och jag inte orkar med så mycket. Det kanske jag skulle skratta åt när jag är 90 år.
Dagens låt: Anne-Marie – Birthday
Här kommer en sommarlista som jag hittade hos Linda enligtO via Hanna.
sol eller skugga? Jag väljer sol en liten stund, men sedan skugga. Jag vill helst ha huvudet i skuggan när jag är på stranden.
tegelsten eller tunnis? Jag har läst två böcker i sommar. De var på ca 400 sidor. Det kändes överkomligt. Generellt skulle jag säga att jag läser tunna böcker.
sjö eller hav? Ju saltare desto bättre brukar jag säga. Jag har badat i både sjöar, hav och innanhav (Östersjön) i år. – Faktum är att jag ju har badat i Stilla havet i år, och Sydneys stränder är så fina!
badare eller badkruka? Jag vill gärna säga badare. Men jag klassas nog mer som en badkruka. Det beror på vad man jämför med antar jag.
strut eller bägare? Bägare och sked är hur jag föredrar att äta min glass. Stutarna är inte så goda. Jag vill bara ha glassen om jag kan välja.
film eller tv-serie? Film eller mini-serie är bra om man är otålig och vill ha ett avslut på berättelsen. Men jag gillar TV-serier också t ex Gilmore Girls.
pocket eller e-bok? Jag har inte provat e-bok. Jag läser mest på semestern och då är det pocket som gäller.
en i taget eller slalomläsning? Bara en bok i taget. Det är knappt så jag vill avbryta med en TV-serie om jag är inne i en bok.
hemma eller borta? Jag gillar att åka bort, men kanske ännu mer att komma hem.
feelgood eller deckare? Deckare tror jag.
läslistor eller fri läsning? Fritt. Jag inser att jag svarar på frågor från en bok-bloggare och jag är inte så flitig med att läsa böcker.
stad eller strand? Stränder och skog. Att semestra i städer är inte riktigt min grej när det är varmt. Men jag gillar att gå på museum och sånt också.
planera eller vara spontan? Båda. Jag behöver i alla fall någon dag på mig för att vänja mig vid tanken på en aktivitet.
bokmärke eller hundöra? Definitivt bokmärke!
läsa ut eller ge upp? Jag slösar inte tid på tråkiga böcker.
Sommar i P1 eller Allsång på Skansen? Jag tittar alltid på Allsång på Skansen! Jag lyssnar (eller läser) så många sommarprat jag hinner och orkar.
läsarfavorit eller kritikerfavorit? De böckerna jag läste denna semestern fick jag av min dotter. Så jag läser på rekommendationer kan man säga.
fågelkvitter eller stadsljud? Lite lagom kvitter går bra. Det är skönt med lugnet på landet.
aktiv eller slö semester? Upplevelser är det rätta svaret! Behöver man vila upp sig efter jobbet så jobbar man för mycket… Sanningen är väl att jag gärna vilar och gör ingenting, för att sedan få ångest över att hela semestern har gått utan att vi har gjort någonting roligt. Semestern brukar börja med ärenden, att fixa saker hemma, tömma tvättkorgen. Sedan tar jag det lugnt i några dagar. Gärna så länge att jag blir uttråkad. Och då! Då blir jag sugen på att åka iväg och göra saker!
Designa dina egna vägskyltar och få på en tavla hos Cstm Canvas. Jag tyckte att detta var en cool idé.
Det var en fin dag i fredags.
Dagens låt: Daft Punk – Within
Idag har vi haft ösregn, sol, åska och hagel, sol igen och så vidare. Det är inte så mycket vi kan göra åt saken, som tur är.
Dagens låt: Ritual, Lisa Hannigan – Josephine
För att förstå varför Regalskeppet Vasa byggdes får man läsa på lite om Stormaktstiden. ”Under 1600-talet gick Sverige från att vara ett litet, fattigt kungarike i den nordeuropeiska periferin utan större inflytande till att bli en av de viktigaste stormakterna i europeisk politik och, från 1611 till 1718, att vara den mäktigaste staten kring Östersjön. Perioden går under namnet stormaktstiden och möjliggjordes av en rad skickliga monarker och etableringen av en starkt militariserad centralmakt med en effektiv krigsmakt. Processen används av svenska historiker som en av de mest extrema exempel på hur ett land utnyttjat så gott som alla sina resurser till att föra krig; det lilla nordiska kungariket hade genom ett enormt skatteuttag förvandlats till en militärstat. Gustav II Adolf var en av de mest ansedda och krigiska av Sveriges kungar och hade regerat i mer än ett decennium när Vasa byggdes. Den svenska flottan var i dåligt skick och Sverige var i krig med Polen sen 1625 och man var bekymrad över hur trettioåriga kriget gick i Tyskland. Kriget hade rasat sen 1618 och läget såg dystert ut för den protestantiska sidan. För att säkra Sveriges intressen och för att kunna föra effektivt krig mot Polen krävdes en stark östersjöflotta.” Östersjön skulle bli ett svenskt innanhav.” Läs vidare om den historiska bakgrunden här Wikipedia.
”Söndagen den 10 augusti 1628 beordrade kapten Söfring Hansson att Vasa skulle sätta segel på sin jungfrufärd mot ankringsplatsen vid Älvsnabben i Stockholms skärgård där hon skulle ta ombord soldater och proviant. Dagen var klar och stilla och den enda vind som blåste var en lätt bris från sydväst. Skeppet bogserades längs stranden till den södra delen av hamnen där man satte fyra av de tio seglen, och skeppet började röra sig österut. Kanonportarna på nedre batteridäck var öppna och det sköts salut när man började lämna Stockholms hamn.” Läs vidare här Wikipedia.
”Vasa kantrade och sjönk på 32 meters djup, 120 meter från stranden. Flaggor och vimplar på för- och stormasten stod fortfarande ovanför vattenytan, men lutade kraftigt åt babord. Vasa sjönk i åsynen av en stor folkmassa om hundratals, om inte tusentals, vanliga stockholmare som kommit för att se det stora skeppet avsegla.” Vasa bärgades den 24 april 1961, nu museifartyg.” Wikipedia.
Det var 2011 som jag tittade på SVT och såg Vasa 1628 av Anders Wahlgren. ”Serie i två delar ger en inblick i hur vanligt folk levde för fyra hundra år sedan, under den tid då Vasaskeppet byggdes. Vi får följa några människoöden i en hård tid, i skuggan av ett krig som kom att kallas trettioåriga kriget. (Vi får även, i del 2, se hur bärgningen gick till.) Svensk dramadokumentär från 2011.” Jag såg om den igår. Den är sevärd! KOLLA här SVTplay.
Den 20 juni 2024 börjar sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. (Den meteorologiska sommaren började redan 28 april i Götaland.) Tidpunkten då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen, just när jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen, infaller i år klockan 22.51. Vill man fördjupa sig mera i detta har jag hittat en utmärkt sida här: Astroinfo.
Denna bilden visar ”Dagslängdens förändring under året. Bilden (du kan se den större här) visar översiktligt hur dagens längd varierar över året för de olika landsändarna norra Norrland (ljust blå), södra Norrland (mörkt blå), Svealand (brun) och Götaland (grön). I nordligaste Norrland råder det polarnatt ett antal veckor runt vintersolståndet och midnattssol kring sommarsolståndet. I sydligaste Sverige varierar dagens längd mellan 7 och 17 timmar. Figuren visar tiden då solen är över horisonten, men det är ju oftast ganska ljust även under gryning och skymning.” (Dag och natt är lika långa vid 12 timmar, så där infaller vår- resp. höstdagjämningen). SMHI.
Idag kommer ett inlägg om roliga timmen. Selfie från Klimakteriehäxan.
Idag kommer ett inlägg om SÖMN. Selfie från Klimakteriehäxan. (Jag kör ett uppsamlingsheat med mina missade veckor:)
Idag kommer ett inlägg om KONST. Selfie från Klimakteriehäxan.
Idag kommer ett inlägg om KÖKET. Selfie från Klimakteriehäxan.
Det är så roligt att blogga så det tänker jag inte sluta med! Men nu blir det ett litet uppehåll. På återseende.
Idag kommer ett inlägg om sport. Selfie från Klimakteriehäxan.
”Räknat per väglängd har 28 procent vänstertrafik, medan man håller till höger på 72 procent. Ursprungligen kördes fordonen till största delen på vänster sida. Till sjöss och längs järnvägar finns liknande regler. Den ursprungliga vänstertrafiken skulle kunna förklaras med att merparten av människor är högerhänta. När ryttare och kuskar mötte varandra på vägarna, höll de tömmarna med vänster hand och kunde använda högerhanden till att hälsa på den mötande, alternativt försvara sig med svärd i högerhanden.”
”I slutet av 1700-talet började ett skifte mot högertrafik att äga rum i en del länder, bland annat i USA där kuskar börjat köra större fraktvagnar dragna av hästspann. Det fanns inget förarsäte, så kusken satt på den bakre, vänstra hästen, så han kunde sköta piskan med högerhanden. Det föll sig då naturligt att köra på den högra sidan av vägen, då kusken kunde hålla uppsikt över hjulen på mötande ekipage. Det skedde också en lagändring i Frankrike efter franska revolutionen, där man ändrade många regler. Under Napoleons styre spred sig högertrafiken till fler länder. Sverige, Portugal samt Österrikiska kejsardömet som till skillnad från övriga tyska stater aldrig erövrades av Napoleon, hade vänstertrafik.” (Sverige bytte till högertrafik i september 1967). Vissa biltillverkare valde att placera förarsätet mot mitten av vägen, medan andra valde att montera förarsätet på sidan som vette mot vägkanten.”
”Britterna höll sig å andra sidan till vänster, enligt en vägtrafiklag antagen 1776. De hade mindre vagnar och kusken satt på vagnen, ofta på högra änden av förarsätet, så att han kunde använda högerhanden för att sköta den långa piskan utan att riskera att snärja in den i lasten bakom sig. Han höll till vänster för att det gav bäst uppsikt över mötande trafik. Områden som uppgick i Brittiska imperiet tog över bruket med vänstertrafiken, med vissa undantag. I Kanada körde man på vänster sida, men bytte så småningom till höger sida för att underlätta gränspasseringar mot USA.” Läs mera på Wikipedia. (Wikipedia page in english.)
Skyll på Napoleon!
”I själva verket är vänster nog den ursprungliga sidan att färdas på, så engelsmännen har bara hållit fast vid en tradition, som har sina rötter i forntiden eller medeltiden.
Förr i tiden var den största faran med att färdas på vägen nämligen överfall, så därför föredrog resande att gå eller rida på den vänstra sidan, det vill säga svärdsarm mot svärdsarm.
Seden varade ända till franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Fram tills dess hade den franska allmogen och senare revolutionärerna ansett det vara säkrast att gå på höger sida för att inte överraskas bakifrån av adelns fordon, som höll sig på vänster sida eller i mitten av vägen. När de revolutionära avrättade stora delar av adeln och tog makten i Frankrike, infördes högertrafik.
Under Napoleon-krigen spreds högertrafiken till större delen av Europa. Napoleons huvudfiende England var dock ett undantag, Här höll man fast vid vänstertrafiken, som upphöjdes till lag 1835.
I princip var det bara stater som var emot Napoleon som behöll vänstertrafik. Idag kör britterna fortfarande på vänster sida av vägen, och i många av de brittiskpåverkade Commonwealthländerna håller man också fast vid vänstertrafiken.” Illustrerad Vetenskap.
”När brittisk järnvägstrafik började byggas ut på 1830-talet, var det även där i regel vänstertrafik som gällde.
Brittiska öarna, Sverige, Frankrike, Italien, Portugal och Schweiz med flera har vänstertrafik på järnvägarna. (Island, Andorra, Cypern och Malta saknar järnvägar).
I Sverige råder vänstertrafik inom järnvägstrafik på dubbelspår. I Malmö övergår den spårbundna trafiken (genom en bro norr om Malmö för att byta sida) till höger sida inför överfarten mot Danmark som har högertrafik.” Wikipedia.
”Ett byte till högertrafik nu skulle inte fylla någon funktion. De dubbelspåriga linjerna är dessutom signalutrustade så att man kan köra åt båda håll på båda spår. Det finns heller ingen risk att en lokförare skulle köra hem sin bil på fel sida vägen då de två transportslagen inte har någon koppling till varandra på det viset.” Tågexperterna.
”Kanaltunneln The Chunnel är en 50 km lång järnvägstunnel under Engelska kanalen, mellan Folkestone i Kent på Storbritannien och Coquelles nära Calais i norra Frankrike, byggd 1988–1994. Det finns tre huvudtyper av tågtrafik i tunneln:
Passagerartåg: Endast operatören Eurostar, som går London-Paris och London-Bryssel. Biltåg: fraktar dels personbilar med passagerare, dels tunga fordon med passagerare. och Godståg.” Wikipedia.