Det är en djungel. Men här har jag i alla fall hittat några artiklar som jag ville spara. Några utdrag plus länkar.

”Kvoten mellan omega 6 och omega 3 i kosten har ökat från den idealiska 1–2:1 till 10–20:1.”
https://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=10908

”Man kan egentligen inte säga att omega-3 är god och omega-6 är ond utan det viktiga är att det finns en balans mellan de olika fettsyrorna. ”Rent generellt har de flesta betydligt mer omega-6 än omega-3 i kroppen. Kvoten rekommenderas ligga mellan 1:1 till 1:4. I genomsnitt är svenskarnas omega-3/omega-6-kvot 1:15.” https://www.balancedliving.today/halsa/omega-3/

”…Håll däremot uppsikt över alla de dolda källorna till omega-6. Dessa är exempelvis bröd, bakad potatis, nudelsoppor, pajer, kex, godis, produkter med majonnäs, dressingar på flaska, tonfisk i olja, chips och så vidare. Ofta anges bara ”vegetabilisk olja” i varudeklarationen och med det menas oftast billig vegetabilisk olja som till exempel soja-, majs-, solros- eller druvkärneolja. Sojaolja är den oftast använda i industrin.”

”Omega-6 tillsätts i dag i en lång rad livsmedel som vegetabilisk olja och beskrivs i varudeklarationen som vegetabilisk olja eller fettämne i en eller annan form.” Läs vidare här: https://iform.se/nyttig-mat/var-forsiktig-med-omega-6

”…Laxen ges foder bestående främst av soja, rapsolja och vete vilket ger en mindre näringsrik fisk. Sist jag kollade växte varken soja, raps eller vete i våra hav.”
”Vildfångad fisk är därför det bästa alternativet. Problemet är dock att det i vissa fall kan vara svårt att få tag på och även här spelar vattnet som fisken levt i roll. Vildfångad svensk lax innehåller höga halter miljögift, dioxin och PCB och bör undvikas. Speciellt från fångstområdena Östersjön, Bottenviken, Vänern och Vättern.
https://www.halsasomlivsstil.com/ska-jag-kopa-vildfangad-ekologisk-eller-konventionellt-odlad-lax/

”Biffkor som helt föds upp på grönbete får kött med omega-3-fettsyror som hittills mest förknippats med fisk. Det visar försök som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort på Bjällansås gård utanför Fiskebäckskil.
Hos gräsätarna var kvoten mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 idealisk: nära 1 till 1. Men med inslag av spannmålsbaserat kraftfoder försämrades balansen snabbt. Hos djur som enbart fick kraftfoder var kvoten över 1 till 10. Orsaken är enkel: växtens gröna delar är rika på omega-3 medan kraftfoder på säd, majs och soja främst innehåller omega-6.”
”Omega-6-fettsyran linolsyra har viktiga funktioner i kroppen, men flera studier har visat att omega-6 behöver balanseras av omega-3-fettsyror som människan bara kan få i sig via kosten. Särskilt omega-3-fettsyrorna EPA/ DHA anses bidra till minskad risk för hjärtsjukdomar.” Läs vidare här:
https://www.svd.se/daligt-fett-i-svenskt-kott

 
Nej jag menar inte att folk omkring mig är idioter, i så fall är jag det också. Jag menar rent allmänt nu. Det här med låg självkänsla. Är det inte lite vårt samhälle som kollektivt håller den nere? Det här med Jante och att inte skryta, inte vara förmer än andra. Vi svenskar är väl lite låga och osäkra redan från början. Vi har en extra lång och hård väg upp till bra självkänsla.

Det går ju inte att vara glad utan att någon olyckskorp ska komma och sätta en på plats. Trycka ner dig i skorna och påtala att det när som helst kan bli sämre igen. Kan vi inte bara försöka glädjas med andra? Vad gör väl det om man är glad en liten stund i alla fall, så länge det varar. Och vad gör väl det om man tar ut segern i förskott. Hellre glad en gång för mycket än inte alls, eller?

Vad var det jag sa? är väl inte det man vill höra när något galet har hänt. Förmodligen har man redan tänkt på riskerna helt själv men ändå vågat göra någonting som man ville prova på. Man har i alla fall försökt.

Vi är så vidskepliga att ens uttala att någonting bra händer oss Peppar peppar ta i trä. Kan vi ens tänka tanken att det går bra tyst för oss själva utan att samtidigt få katastrof-tankar?

Ibland är det som om man får vara glad, men inte för glad för då är det genast någon som ska plocka ner en på jorden igen. För är man bara lite för glad eller har lite för stort självförtroende någon gång, om än så lite, då kickar jante in hos andra. Och inte bara andra, man blir dum mot sig själv också. Tonar ner saker och lägger band på sig. Man ska inte var förmer än någon annan. Man blir genast vidskeplig och måste väga upp allt bra med något tråkigt också! Så var går gränsen för hur glad man får vara innan folk blir misstänksamma? Vill folk hellre vara missunsamma och skadeglada än glada?

Gläds med mig när jag är glad! Skratta med mig och inte åt mig. Tryck inte ner mig! Be mig inte skärpa mig! Låt mig bara vara glad, i alla fall en liten stund, innan verkligheten kommer ikapp mig igen.