Kategori: Allmänt

Dagens:

Dagens inlägg: är viktigt och tänkvärt. Läs detta! Framtidens karlar (Batbuts egen värld)
Dagens seriestripp heter: Nemi, det finns mera av henne här och här.
Dagens väder: mulet…
Dagens sysslor: tvätta, städa och sånt… Ta det ganska så lugnt.
Dottern har lite hosta kvar.
Fredagsblommor och fredagsfin hoppar jag över… Blommor blir kanske imorgon och finklädd i övermorgon istället… 🙂

 Sitter och tittar runt på blommor igen, så här kommer en dagens blomma också: Pompondahlia. och titta här då så söta: Iris bucharica

Jag satt just och tittade i nyaste Mama och gillade illustrationerna av Therese Lindqvist (på sidan 45-46 i mama nr 4) och googlade fram Illustratörcentrum. Fin sida att kika runt på.

(har skrivit till lite på inlägget under dagen)

Biorytmer

"Det tre första kända biorytmerna var den fysiska, den emotionella, den intellektuella och på senare tid har en fjärde, den intuitiva rytmen tillkommit. 
Samtliga startar från noll i samband med födseln. De går upp till aktiv fas innan de vänder ner till nollpunkten. Fortsätter sedan lika länge i ett passivt läge tills kurvan åter går upp till noll och så vidare  – hela livet."

"De olika faserna
Varje gång en linje passera nollpunkten från aktiv till passiv fas, sägs den vara i ett kritiskt läge (critical day).  Under en kritisk dag är egenskaperna instabila och man bör vara mycket försiktig en sådan dag.
När linjen korsar nollpunkten på sin väg från passivt läge till aktivt läge, sägs den vara nollställd (zero day). 
I sitt aktiva läge är de egenskaper som förknippas med varje linje positiva och förstärkta.  
En nollställd dag kan variera, den kan vara instabil (påverkas av de andra linjerna). Men den är klart positivare än de kritiska dagarna. 
I det passiva läget är samtliga egenskaper försvagade."

Läs mera om vad biorytmer är på denna sidan: https://www.stjernvall.se/biorytmer1.htm

På denna sidan eller på denna kan du skriva in dina uppgifter för att få fram dina biorytmer.
Här har jag hittat tolkningar också. Såhär är min tolkning för denna dagen:
F- E+ I- 
Du har ingen energi alls idag, även om du är på gott humör. Du har svårt att koncentrera dig. Försök hitta någon god vän, gå ut och ta en stilla promenad, sätt er på ett café och bara njut ! Skratta och njut av livet !
mina biorytmer
Andra bloggar om biorytmen: Stationsvakt

Systembolagets någorlunda nya plastkassar

systembolagets nya kassar
Det är såhär de ser ut, Systembolagets nya plastkassar, som började komma redan 2005. Men som tydligen var dagens samtalsämne på radion idag. jag lyssnade ju bara en liten stund i bilen, så jag missade väl hela storyn om dessa kassar. Nyfiken som jag är letade jag reda på en bild för att se hur de ser ut. Jag har inte sett dem innan. De var väl fina tycker jag! Här hittade jag även några av de gamla plastkassarna. Andra bloggar om detta är: Helene, Nox,

Hur använder man pärmregistret?

pärm med register
Jag gör som så att jag läser vad jag vill slå upp, och om det finns t ex vid siffran 3 så sätter jag höger tumme på den blå trean och lyfter sedan upp tvåan och allt ovanför för att vika upp pärmen. Det som tillhör 3:an finns alltså ovanför fliken med nummer 3 på, alltså mellan bladen 2 och 3.
Hur gör de som jobbar på kontor, gärna stora kontor? Kör de ett och samma sätt, och är det mitt sätt? Jag har fått för mig det i alla fall. (Men P vill göra som så att han sätter pappren som tillhör 3 under bladet med 3-fliken…) Ja det får han väl om han vill, i sina pärmar. Jag bara undrar om det finns ett rätt sätt….? Hur tänkte de som tillverkade pärmregistren?

Tillägg 19/3: Förtydligar: Jag sätter såklart de nyaste pappren övest i varje kategori. Alltså t ex treans papper, de som sitter mellan blad 2 och blad 3, av de pappren där sitter de nyaste hela tiden överst.

Våren blir ovanligt sen…

”Med en vecka kvar till vårdagjämningen kan vi konstatera att någon varaktig övergång till vår inte är i sikte. Det är gott om snö på de flesta håll i landet och temperaturen kryper nattetid ner mot -20 även långt ner i Götaland.”

”Meteorologiskt är det vår när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader.”

”SMHI använder sig enbart av temperaturen som vägledning för årstiderna. För att det ska stämma med våra värderingar någorlunda så anser man att våren börjar när dygnsmedeltemperaturen stiger över noll grader. Problemet är bara att temperaturen aldrig är så stabil som man skulle önska. Häftigt svängande temperaturer, som det ofta är så här års, gör att våren därför kan komma och gå, vilket inte är så bra. Vintern kan bara sluta och våren börja en gång tycker väl de flesta.
Så hur undviker man att vintern kommer tillbaka?

Svaret är att det inte finns någon lätt definition på vad som är varaktigt. En sedan länge använd definition är att en medeltemperaturförändring till över noll måste hålla i sig minst 5 dygn. Det är knappast vattentätt eftersom övergången till vår kan vara en långdragen process med många bakslag. För att förbättra har definitionen sista tiden skärpts något. För närvarande gäller minst 7 dygn för att en förändring ska gälla som varaktig.”

”Sommartid 26/3 Hur är det nu igen???
Ställa klockan 1 tim framåt eller 1 tim bakåt?
Enkel regel:
På våren ligger sommaren framför -flytta visaren framåt.

På hösten är sommaren bakom oss -flytta visaren tillbaka!”

”Dagsmeja är ett ord som inte sällan nämns när folk ska uppge sitt favoritord. Dagsmeja är ett marsord; det syftar på värmen i solskenet om eftermiddagarna mot slutet av vintern när snön smälter och det droppar från taken. Efterleden -meja har inget med verbet meja att göra, att solen skulle "meja ned" snön. Inte heller handlar det om dagens mitt, trots att formen dagsmidja förekommer ibland i äldre svenska. Nej, meja går tillbaka på fornsvenska mäghin, som betyder ’kraft, styrka’ och är besläktat med makt och förmåga.
Dagsmeja är ett ganska ovanligt ord. Det används nästan aldrig i överförd betydelse. Annars skulle det passa bra när man talar om saker och ting som tinar upp efter en kall och mörk period: "Jag hade svårt för min svärfar i början, men när barnen kom blev det dagsmeja"; "Medlarnas nya förslag har inneburit dagsmeja i förhandlingarna".
Källa:www.spraknamnden.se”

Mera om årstiderna kan du läsa här:

Farmor 100 år

Idag skulle min älskade farmor ha fyllt 100 år!
Nu blev hon bara 84, men det är ju inte dåligt det heller. Min mormor blev 90. Både hade jag nära mig under min uppväxt. (min morfar och farfar fick jag tyvärr aldrig träffa, de dog innan jag föddes.)
P har alla fyra kvar i livet. Det är värdefullt!
…Tänk att få träffa sin barnbarnsbarn…

vacker vinterdag

sol och snö
Jag har ändrat på kontrasten i bilden. Det var inte lätt att ta en bra bild. (Jag fick inte en grön ruta bara en orange.) bilden blev ganska så grå och suddig. Men det var ju inte alls så det så ut ju! Det var ju verkligen sådär vackert och soligt och kritvitt. Det var så vackert här, ut över denna sjön och jag stannade till med bilen för att ta en bild. Så med lite starkare färger ger bilden mer rättvisa åt upplevelsen.
Jag har varit och hälsat på en kompis och träffat hennes nyfödda. mysigt.
Det har varit två fina vinterdagar. Vi har åkt pulka med barnen. Lilleman tycker att det är så roligt. och han vill bara åka ner själv nu, och fort ska det gå!

 Om något helt annat: Vilken fin blus! Luisaviaroma See by Chloé

Dr. Angry…

Här hos Silverfisken hittade jag detta inlägget om ansiktena som byter uttryck på avstånd…!

Här har jag hittat lite annat smått och gott också.
https://www.medocular.se/ogonfakta/vetenskap/synvillor/index.html
https://www.michaelbach.de/ot/
https://www.brainteasercentral.com/
https://www.magi.nu/synvillor/
https://gprime.net/images/trippy/
https://www.burkar.nu/bild/bild.htm
https://mindbluff.com/optical.htm

Vad är zeoliter?

"Zeoliter ser ut som ett lerigt pulver och består av alkali-aluminiumsilikater med porös struktur: Na20.Al203.(Si02)x.(H2O)y. Zeoliterna indelas i olika strukturtyper. Zeolit typ A är en zeolit med enkel kubisk struktur. CaA zeolit är således en zeolit som innehåller kalciumjoner och som har en kubisk struktur, medan KA zeolit är en zeolit som i stället innehåller kaliumjoner." och så vidare på denna sidan:
https://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/zeoliter.htm 

Zeoliter är det mest använda alternativet till fosfater i dagens tvättmedel. De introducerades på 1970-talet i Sverige. De är mycket effektiva på att binda upp kalciumjoner och på så sätt avhärda vattnet. Däremot är de inte lika effektiva som fosfater på att binda upp magnesiumjoner. Detta gör att man ofta inkluderar en polykarboxylat som hjälper till med avhärdningen av magnesiumjonerna. Zeoliter är uppbyggda av kristallin kiseloxid och aluminiumoxid i ett tredimensionellt nätverk. Studier visar på att de zeoliter som används i tvättmedel har låg toxicitet och inte innebär någon risk för människan eller miljön. De bidrar inte heller till övergödning av sjöar och hav. Under tvättprocessen som ofta är något basisk genomgår inte zeoliter någon större strukturell förändring. I vattenreningsverkens ofta neutrala till sura miljö bryts den kristallina strukturen ned genom hydrolys.
ktf

 "Zeoliterna är mineralpartiklar som tillsätts i tvättmedlet för att göra vattnet mjukare och öka tvätteffekten, berättar Mats Bohgard, professor vid avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi.

Att tvättmedel med zeoliter i dammar är något som varit känt i många år inom tvätteribranchen, men Mats Bohgard och hans kollegor är de första som gjort systematiska mätningar kring det här. Luftanalyser från fyra enfamiljshus i Lundatrakten visar att koncentrationen av damm var mellan 5 och 100 gånger högre hos de som använt zeolittvättmedel jämfört med hos de som använt tvättmedel utan.
Problemet är att mycket av zeoliterna blir kvar i tvätten även efter sköljning eftersom många av dagens tvättmaskiner är så vattensnåla. Dessutom hjälper torktumlare av kondenstyp till att sprida zeolitdammet ännu mer. Om zeolitdammet är farligt för hälsan eller om bara är ett renhållningsproblem, det vet man inte idag. Det är något Lundaforskarna gärna vill ta reda på i framtida samarbeten med medecinsk expertis.
På konsumentverket har man ett handfast tips för de som vill minimera zeolitdammet hemma:
– Leta efter en tvättmaskin som har betyget 3 eller bättre på partikelrester, säger Karin Johansson Bülow på konsumentverkets testlab.
Av de 133 tvättmedel som finns på marknaden så innehåller 15 procent zeoliter. Bra att veta är också att zeoliter bara finns i pulvervarianterna."
https://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&nyheter=1&artikel=491549
"–Visst, maskinerna tvättar bra, kanske rent av för bra, vilket vi som konsumenter får betala med långa tvättider på ofta mer än ett par timmar, säger Karin J-son Bülow. Kläderna bearbetas så kraftigt att särskilt kulörta plagg bleks alltför snabbt. Tyvärr kan maskinerna inte heller skölja bort partikelrester ordentligt ur plaggen. Betyget ett som alla maskinerna har fått när det gäller sköljning, är oacceptabelt. De använder helt enkelt för lite vatten." läs vidare här:
https://www.radron.se/templates/test____2400.asp

"Numera används fosfater och zeoliter som avhärdare. Tidigare var fosfater i tvättmedel en av orsakerna till övergödning och igenväxning av sjöar och vattendrag. Reningsverken klarar numera, enligt Naturvårdsverket, att hantera fosfaterna. Om din bostad inte är ansluten till en reningsverk är det viktigt att du använder fosfatfritt tvättmedel.
Zeoliter, en slags kiselhaltiga leror, används också som avhärdare. De brukar kompletteras med polyakrylater eller citrater, eftersom zeoliterna inte är lika effektiva som fosfaterna."
https://econsumer.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel_kopguide.asp?lngCategoryId=1386&lngArticleId=2838

"Förutom att zeoliterna dammar ner har de dessutom ytterligare en rad negativa egenskaper. Exempelvis att de stör reningsprocessen i våra reningsverk och sätter igen tvättmaskinerna. De lämnar även kvar partiklar på tvätten som binder skadliga ämnen i vår omgivning som fastnar på kläderna.

Ocean har givetvis inga zeoliter i tvättmedlet utan har hela tiden hävdat att fosfater är det bästa ur tvätt och miljöskäl. I de fall man bor på glesbygden eller i kommuner med reningsverk som är dåliga på att ta hand om fosfaterna rekommenderar vi att använda ett fosfatfritt, dock ej zeolitbaserat tvättmedel.
Även Ocean har ett fosfatfritt tvättmedel för dessa ändamål."
https://www.oceansv.net/

"Flytande tvättmedel innehåller inte samma ingredienser som pulvren, vilket är en förklaring till den sämre effekten. Fosfat och zeolit, som är effektiva avhärdare, kan inte användas i flytande medel, bara i pulver."

https://www.radron.se/templates/test____3321.asp

"Använd ett bastvättmedel utan blekmedel, till exempel Grumme Tvättsåpa. Sedan kan du tillsätta Blek & Fläckmedel när det behövs. Då sparar du på naturens resurser samtidigt som kläderna håller längre."
https://www.grumme.se/tvatt/produkter.asp

blå måndag

"Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet ”Fastel-avent” (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden ”carne” och ”vale” som betyder ”kött farväl”.
Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndagen eftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk.
Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag."
https://www.nordiskamuseet.se/

"Liturgisk färg är ett sätt att i kyrkan markera olika stämningslägen för olika firningsdagar och tar sig uttryck i de färger som kyrkotextilierna och altardekorationer har under de olika perioderna av kyrkoåret. Färgvalet är en väsentlig del av kyrkans liturgi"
"I Svenska kyrkan används de liturgiska färgerna i första hand på prästens stola och mässhake samt altarets antependium och nattvardskärlens textilier. Blommorna på altaret brukar även dessa í någon mån anpassas efter de liturgiska färgerna."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Liturgiska_f%C3%A4rger

 "Tiden före påsk kallas för fastlagen och fastan och 7 veckor före påskdagen infaller fastlagssöndagen. I den veckan är det söndagen, måndagen och tisdagen som kallas för fastlagen.

Måndag = blå måndagen

Tisdag = fettisdagen

Under den katolska tiden i Sverige var det just dessa dagar som man festade och åt så mycket man bara kunde, vi hade även karnevaler och utklädnader. Efter allt festande och ätande kom en lång och allvarlig tid då man inte på något sätt fick lov att roa sig eller festa = fastan. Man fick inte lov att äta hur mycket man ville, en gång om dagen var nog och det var förbjudet att äta kött, ost och ägg och man fick inte dricka mjölk eller vin. Fastan är 40 dagar lång, det är lika länge som Jesus fastade i öknen, innan han gav sig av till Jerusalem för att fira påsk! Idag äter vi fastlagsbullar från januari till påsk. Förr åt man bara på fettisdagen.  Efter reformation 1527 behövde man inte längre fasta så efterhand blandades båda fastan och fastlagen ihop."
https://hem.passagen.se/lerolj/Pask.htm

"Att fira "Fettisdagen" den sjunde tisdagen innan påsk, det har vi gjort ända sedan den katolska tiden. Först är det "Blå måndag" och sedan blir det "Fet tisdag". Då äter man upp sig inför fastan. "Fettisdagen" föregår "Askonsdagen" som är första dagen på den 40 dagar långa fastan. Att äta semlor sista dagen innan fastan var alltså ett sätt att frossa. Fastade, det gjorde man för att man trodde man skulle bli botad till kropp och själ om man avstod från kött. Man fick heller inte dricka alkohol eller inta andra njutningsmedel.

Nu för tiden har vi lagt undan alla tokigheter om fasta och vita veckor koncentrerar oss på de goda semlorna"
https://www.fageras.se/candy/seder/fettisdag.htm

"Fastan inleds med askonsdagen. Det är den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt och stilla i 40 dagar (man räknar bort söndagarna, då man inte behövde fasta) till och med påskafton. Askonsdagen har fått sitt namn efter bruket i den katolska kyrkan att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag." Läs mera här!
https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1448&Cat=&catName=&publicationid=1448

"Fastlags- och påskris
Idag skiljer vi oftast inte fastlagsris och påskris åt. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet.
Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. De togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. I Stockholm och andra delar av östra Svealand förekom påskris som dekorationsris under 1800-talets senare del. Först under 1930-talet blev det vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull."
https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1848&Cat=&catName=&publicationid=1848

"Björkris
skulle tas på långfredagens morgon och med detta skulle husfolket piska varandra till åminnelse av Jesu lidande"

"Seden att ta in och driva kvistar
går tillbaka till katolsk tid, då man på palmsöndagen (söndagen före påsk) gick i processioner med palmkvistar i händerna. I brist på palmkvistar tog man vide eller sälg som fick knoppas inomhus för att hinna bli gröna. Dessa kvistar "vigdes" i kyrkan, men efter reformationen förbjöds denna sed.
Numera har vi kvistarna som ren dekoration och livgivande blickfång.
Björkris togs även till fastlagsris,
en "snällare" variant av ris som gärna gavs bort i present, till skillnad från långfredagens risande. Det dekorerades med färggranna fjädrar och remsor och ibland även med kloka, sedelärande deviser som t ex "Gott sinnelag är grunden till lycka".
I björkriset kund
e man även hänga färgade äggskal. Det finns många gamla beskrivningar och recept på hur man kunde koka ägg ihop med ex vis lökskal eller olika slags blad, för att få vackra, främst gula färger. Det vi i dag kallar påskris är nog närmast besläktat med fastlagsriset."
https://www.leksand.se/kultur/museum/tradition/pask.html

"Även fastlagsriset är vanligt förekommande än idag. Det säljs gladfärgade knippen med fjädrar på torget. De skall inte sättas i vatten utan stå torra. Ursprunget till fastlagsriset kanske var den katolska traditionen att man piskade sig själv och andra på askonsdagen som tecken på botgöring.
Påskriset ska däremot sättas i vatten och få små musöron och dekoreras med urblåsta, målade äggskal och ev. annat påskpynt och ska stå över själva påskhelgen. De symboliserar uppståndelsen och livet. När man hämtar in björkriset ser det dött ut, men i vattnet börjar det leva och får gröna blad. Äggskalet är en symbol för Jesu grav, ägget kläcks och ut kommer en levande kyckling."

"Stilla veckan eller Dymmelveckan kallades den sista veckan i fastan, som också är veckan innan påsk. Den inleds med Palmsöndagen till minne av Jesu intåg i Jerusalem. Folk hälsade honom välkommen genom att vifta med palmkvistar och lägga ut dem på vägen framför honom. I Sverige användes kvistar av sälg och vide istället som dekoration, vi har ju inga palmer."

 "Det finns en hel grupp av buskar som är släkt med varandra och som vi kallar vide, pil eller sälg. Egentligen heter de alla olika saker, t.ex knäckepil, jolster, gråvide eller sälg. De olika videbuskarna är ofta svåra att skilja ifrån varandra.

Videbuskarnas knoppar finns på plats redan under sommaren, men när vintern är slut och tjälen går ur marken kan videbuskarna suga upp vatten igen och då växer knopparna. Snart syns de mjuka videkissarna. Efter några veckor så blommar videbusken."
https://www.vattenriket.kristianstad.se/varen/salg.htm

en kort runda

Var en kort runda på stan idag. med barnen… på banken byggde de med Lego. Skönt när det finns lite leksaker, det är inte mycket som behövs. bara de blir sysselsatta en stund.
Sedan var vi inne i leksaksaffären och tittade.
Sedan på Lindex där jag använde mitt presentkort (som jag fick i julas av Lindex) till ett par byxor till tösen och en matchande tröja. Jag köpte i storlek 110 nu. Hon är ju redan 105,5 cm lång och storlek 104 börjar bli lite smått. Särskilt på längden. Många av hennes byxor är väl korta nu. Jag provade kläderna hemma och byxorna var inte för långa. i midjan var de stora men jag köpte sådana med reglerbar midja så jag fick dem att passa ändå. och tröjan var lite stor men inte så att det såg dumt ut. Så nu blir det nog till att köpa 110 i fortsättningen då. 
Mitt stackars HM-paket ligger fortfarande kvar på posten och väntar på att bli hämtat. Jag har lite tid till på mig… Det ordnar väl sig på något vis… Är så nyfiken på kläderna som finns där i till barnen och mig. Undrar om jag kanske måste skicka tillbaka något av tösens kläder, om det är för litet. 
Sist hann jag kika in på MQ där fanns en jättefin kjol och top till från Twist & Tango som var jättefin! *vill ha* Den gick i brunt och hade paljetter och lite rosa i m m. Den fick jag bara känna på…  
På väg hem så gav jag bort min parkeringsbiljett till en kille som blev jätteglad!

gult och strykjärnet

När vi spelar brädspel, typ Fia med knuff, så brukar jag välja gula spelpjäser. Det är väl något som sitter i sedan jag var liten. Gult var favoritfärgen då. Jag hade gult, brorsan grönt, mama rött och pappa blått.
När det gäller Monopol så brukade jag välja strykjärnet. Fast Monopol var aldrig mitt favoritspel.
(Funderade just på vilka spelpjäser det finns egentligen: strykjärnet, skon, hatten, bilen, skeppet, hunden, skottkärran och fingerborgen, kanon, häst med ryttare och en pengasäck.)
När vi var små spelade vi Svenska MADs brädspel och ett annat som hette Cats och… vad var det mer. Vi hade en hel del! Kortspelet UNO var jättekul med och annat som man kan spela med en vanlig kortlek.