Det var en kyckling som hette Gullefjun, han skulle ge sig ut på promenad, och solen lyste och gräset lockade och hela världen var så hjärtans glad. Det fanns ett hål uti hönsgårns nät. Där genom trippade med lätta fjät, den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun och alla hönsen sa ka-ka-ka-ka.
När Gullfjun kommit en bit på vägen då mötte han en svart och gammal katt. Men Gullfjun trodde inte han var farlig så han blev inte rädd ett enda skvatt. Men katten slickade bums sin nos, han tänkte nog av Gullfjun göra mos. Den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun och alla hönsen sa ka-ka-ka-ka.
Då hörde Gullefjun att någon skällde och det kom rusande en väldig hund. Då tyckte katten det var bäst att springa och så försvann han på en halv sekund. -Tack, käre hund, sa lilla kycklingen – du räddat mig, du kan få bli min vän, sa lilla Gullefjun med mjuka silkesdun och alla hönsen sa ka-ka-ka-ka.
