Månad: april 2007

"Fram till 1772 fanns även tredje dag och fjärde dag påsk som helgdagar, men sedan avskaffades de. Påskfirandet slutade inte med annandagen, utan fortsatte ända fram till Kristi himmelfärds dagen 40 dagar efter påsk och avslutas egentligen först på pingstdagen som är kyrkans födelsedag. Då gick lärjungarna ut i världen för att sprida kristendomen.

På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua. I fastlagen var det drängarna som uppvaktade pigorna och nu var det pigornas tur att bjuda igen. Man åt påskmat och dansade träskopolskan m.m. Det gick glatt till för man hade ju inte fått dansa och festa sedan fastlagen. Barnen hade också egna små fester. Under påskhelgen klädde de ut sig och gick runt och tiggde i gårdarna, och allt de fick ihop använde de till sitt lilla påskkalas. Ofta byggde de små hyddor utomhus där de höll till.

Det man bland annat klädde ut sig till var påskkäringar och mycket populärt var det att klä ut sig till låtsasbrudpar med brud, brudgum, tärnor och allt som hörde till. Man gjorde kransen av tyg- och pappersbitar och tog en gardin till slöja."

https://www.geocities.com/fribytare/svenskpask.html

Bloggtips!
När jag letade runt efter påsk-information så hittade jag två andra bloggar om högtider m m: Mattias Axelsson https://hogtider.wordpress.com/
Stockholms stadsbibliotek https://humaniorabloggen.blogs.com/

"På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen.
Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

"Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. Men idag har fiskens betydelse som påskmat växt alltmer, i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare under 1900-talet. På påskdagen och annandag påsk hölls muntra gillen eftersom fastan var över." 
https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1848&Cat=&catName=&publicationid=1848

Påskliljor doftar så gott! Jag köpte stora påskliljor i kruka, och jag hade dem inne första dagarna, då kände man riktigt hur mycket de luktar. På skärtorsdagen satte jag dem utomhus. Det ser så välkomnande ut vid entrén.
Tillägg: Glad Påsk !!! önskar []\[] [] []_ []_ []=|
(Jag hittade till Netdisaster via Sissi.)

"I katolska länder är påskafton fortfarande en fastedag och man firar Jesu uppståndelse på påskdagen med midnattsmässor och processioner. Här i landet börjar påskfirandet sedan mitten av 1500-talet på själva påskafton. Det är då vi äter ägg och dekorerar bordet med påskkycklingar, påskliljor eller annan påskrekvisita, och på påskafton ger vi varandra påskägg av olika slag.

På en del håll i Europa säger man att det är påskharen som kommer med påskäggen. Påskharen gömmer dem inomhus eller i trädgården, och sedan får barnen själva leta reda på sina ägg.

Överallt här i landet klär barnen ut sig till påskkäringar på påskafton och går runt till grannar och bekanta för att få lite godis eller slantar i sin kaffepanna eller korg och naturligtvis för att önska glad påsk."

Så står det i denna boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt.

(Men det där med överallt här i landet tror jag inte stämmer? eller?)

"Ägget är i huvudsak uppbyggt av gula, vita, skalhinnor och skal. Det består till 74 % av vatten, 13 % protein, 12 % fett samt 1 % salt och vitaminer. Gulan i ett ägg utgör ungefär 30 % av äggvikten. Den omges av en genomskinlig hinna som ger den dess klotformade utseende. Kring gulan finns äggvitan som utgör ungefär 60 % av äggvikten….

Läs ALLT om hönor och ägg här: https://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN97-07/JIN97-07.HTM

"Påskharen dyker första gången upp i Heidelberg i Tyskland i slutet av 1600-talet. Harar och kaniner var dock symboler för fruktsamhet och spirande liv under de hedniska vårfesterna, långt innan kristendomen infördes. Tyska utvandrare tog sedan påskharen med sig till USA, där den fick stora framgångar i mitten av 1800-talet. Efterhand började den även komma med sötsaker till barnen och lägga ägg – en något ovanlig egenskap hos en gnagare.
I Skandinavien betraktades harar och kaniner som skadedjur, eftersom de kunde förstöra skörden, och därför tog det många år innan påskharen invandrade. Omkring år 1900 korsade den dock gränsen till Danmark och spred sig från Sönderjylland och norrut. Medan påskharen lever i bästa välmåga på många platser i världen, trivs den alltför bra i Australien. Här är beståndet av kaniner och harar så stort att de utgör ett hot mot ekosystemet. Därför har man satt i gång en kampanj, som skall förstöra dess gulliga image. Det har bland annat betytt att det inte längre är harar utan den lilla punggrävlingen (Easter Bilby) som kommer med äggen." nr 6/2006, sidan 8
https://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1218&id=9375_3

"Långfredagen, dagen då Jesus korsfästes, klädde man sig förr i världen i svart, och man gick inte ut annat än för att gå till kyrkan. Inget arbete fick uträttas och barnen fick inte leka utomhus. Långt in i vår till var biografer, teatrar och nöjeslokaler stängda på långfredagen. Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen upphävdes först 1969.

En gammal sed var långfredagsrisningen, som skulle påminna om Kristi lidande. Den som steg upp först på morgonen risade dem som ännu låg kvar i sina sängar"

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Långfredagen var i gamla tider verkligen lång. Inte så att solen var uppe längre än någon annan dag, men dagen kunde lätt kännas lång eftersom den var dyster och allvarstyngd. Långfredagen var den dag då Jesus pinades på korset, och det ansågs viktigt att inte störa friden en sådan dag. Man bar ofta svart och ägnade dagen åt bön och andakt. Det var inte lämpligt att besöka någon, och man kunde äta till exempel salt sill utan att dricka något – för att minnas Jesu lidande. Man kunde också gå med stenar i skorna för att få en påminnelse om Golgata- vandringen. Det förekom att man piskade varandra med påskris för att pinas. Detta ris kunde då kallas för "Långfredagsskräcka". I början av seklet var det vanligt på vissa håll att hissa flaggan på halv stång. Kort sagt, långfredagen var och är en av kyrkoårets allvarligaste och högtidligaste dagar. Ända in i vår tid var för övrigt långfredagen en mycket lång dag- såtillvida att inga nöjen tilläts den dagen. Nöjeslokalerna höll stängt och biograferna kunde på sin höjd visa någon film om Jesu liv och död."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml#pask

På engelska heter det Good Friday och på tyska Karfreitag.

"The Anglo-Saxons used to call the day of Christ's crucifixion Long Friday, an allusion to the length of the church services, and in the Greek Church it is known as the Holy or Great Friday, according to "How Did It Begin" by R. Brash."

Läs mera här: https://www.phrases.org.uk/bulletin_board/4/messages/1017.html

"Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande."

"Skärtorsdagsnatten var i folktron häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans anhang.

Man måste stänga dörrar och spjäll och plocka undan alla redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin blåkullafärd på skärtorsdagen… o s v…

"Att dessa föreställningar knutits till natten före långfredagen är inte svårt att förstå. På skärtorsdagsnatten höll Jesus påskmåltiden för sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas och Jesu lidande började. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller tända påskeldar."

"Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra häxor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen."

Idag är påskkäringarna i farten på påskdagen i västra Sverige medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige."

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1847&Cat=&catName=&publicationid=1847

"Platsen Blåkulla har olika namn i olika områden,

Förutom Blåkulla har i Sverige liksom i Danmark också Häklefjäll använts.

I Tyskland kallas platsen Blocksberg eller Brocken.

I Danmark och Norge utpekas vanligen Troms eller Tromskirken.

På Island utpekas Vala kyrkja.

I Finland kallas platsen Kyöpelinvuori.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5kulla

Vilken dag häxorna for till Blåkulla på är som sagt inte helt klart. Enligt det jag skrev igår så kan det förr i tiden ha varit på natten till skärtorsdagen. Alternativt natten till långfredagen?

och vilken dag barnen ska klä ut sig till påskkäringar på råder det också delade meningar om. Skärtorsdagen (eller Påskaftonen, lördagsgodis?) eller Påskdagen?

När jag var liten var vi alltid utklädda på Skärtorsdagen! Och vi hade påskteckningar med oss till de vi hälsade på.

Idag börjar ledigheten för många, och några åker kanske bort över helgen.
– Glöm inte att ta med kameran! Ha en skön helg!

"Påskveckan kallas även Stilla Veckan eller också Dymmelveckan efter den träkläpp (på fornspråket "dymbil") som man ersatte metallkläppen i kyrkklockan med för att dämpa klangen.

Ur boken: Svenska Traditioner Ebbe Schön

"Efter klockan tio på dymmelonsdag fick man inte utföra något arbete som förorsakade buller; man fick inte hugga ved, väva etc. Det ansågs också farligt att syssla med allt slags kringgärning t ex nysta, tvinna, dra slipstenen. På natten skulle alla spjäll vara stängda och alla kvastar och andra redskap, som häxorna kunde tänkas behöva, vara inlåsta. Man skulle rita kors eller slå in stål på dörrarna till bostäder, fähus etc. Allt till skydd mot häxorna som natten till skärtorsdagen begav sig av till Blåkulla…

…Resan till Blåkulla startade alltid genom skorstenen, sedan man smort in sig själv och kvasten med häxsalva och läst en trollformel. Den kunde lyda så här:
"I satans uppsatta namn rätt opp och ut, förbi var knut till världens slut."

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Skärtorsdagen var, som bekant, den dag då påskkärringarna gav sig iväg på sin resa till berget Blåkulla, där de festade tillsammans med djävulen. Emellertid tycks kärringarna ha ändrat sina vanor -gammalt tillbaks var det dymmelonsdagen som var deras avfärdsdag. Detta bruk tycks dock ha ändrats i och med att skärtorsdagen slutade vara helgdag. Detta skedde redan i slutet av 1700-talet. Därefter blev det på skärtorsdagen som man kunde skåda påskkärringarna på sin Blåkullafärd. Våra dagars målade småbarn i för stora kläder och med kaffepanna lagom stor för att rymma en stor mängd pengar och godis, har dock mycket lite att göra med forna tiders häxor."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml

"Det är inte många som vet att onsdagen i påskveckan heter dymmelonsdagen. Ännu färre vet vad ett dymmelonsdagspass är, men också det finns med i Barnen i Bullerbyn. Ursprungligen trodde man att häxorna behövde dymmelonsdagspass för att komma till Blåkulla, men sedan blev passen små lappar som man i smyg kunde fästa på varandras rygg."

https://sydsvenskan.se/skane/burlov/article224408.ece

"På dymmelonsdagen kom Britta och Anna till mej tidigt på morgonen, för vi skulle göra dymmelonsdagspass, såna där som man sätter fast på ryggen på folk med en knappnål utan att dom vet om det. Vi klippte en hel massa av vitt papper som vi målade roliga gubbar på. På en del skrev vi Arg orangutang och Varning för hunden och sånt där…

…Om en liten stund kom Agda, vår jungfru, för att säja till oss, att vi skulle gå hem och äta. Och Lasse hoppade genast ner från brädstapeln och sprang ifatt Agda och gick bredvid henne och pratade så mycket han orkade. Och utan att Agda märkte något, satte han fast ett dymmelonsdagspass på ryggen på henne. Oh vad jag tycker om Oskar, stod det på lappen. Oskar, det är vår dräng…"

Ur boken: Påsk i Bullerbyn av Astrid Lindgren.

Foto-utmaning: Perspektivvecka

Vecka 28 2006 10/7 juli hade jag en färgvecka.

Vecka 45 2006 6/11 november hade jag en mönstervecka.

(Vecka 49 2006 4/12 var jag med på Saras betraktelsers årtionden-vecka.)

Vecka 15 2007 10/4 blir en temavecka om perspektiv.

 Vi ska fotografera bilder, från och med idag, och presentera enligt följande:

(Måndagen är Annandag Påsk så jag tänkte ta en fyradagars temavecka
denna gången.)

Tisdagen den 10/4: Uppifrån och ner "Fågelperspektiv"

Onsdagen den 11/4: Nerifrån och upp "Grodperspektiv"

Torsdagen den 12/4: Inifrån och ut "Inifrånperspektiv"

Fredagen den 13/4: Utifrån och in "Utifrånperspektiv"

Jag är ju, som vanligt, nyfiken på varför det heter som det heter, och varför vi firar, och hur traditionen har uppkommit och så vidare. Även om jag kanske inte firar säskilt mycket själv.
Så denna veckan kommer jag att skriva en hel del om påsken. Börjar med palmsöndagen:

"Påsken inleds med palmsöndagen till minne av Jesu intåg i Jerusalem, då folket strödde palmer på hans väg. I Sverige använde man under den katolska tiden sälgkvistar som välsignats i kyrkan (efter reformationen förbjöds detta) och som bars i procession medan man sjöng Hosianna, Davids son. Palmsöndagen kallades därför också Hosianna-söndagen. Sedan följde den stilla veckan fram till påskdagen."

Utdrag ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

Läs mera om reformationen här: https://www.hgo.se/renaissancestudies/elisalund/ht04/reformationen.html

"Egentligen börjar påsktiden på palmsöndagen då barn går från hus till hus med fastlagris d.v.s. vidjor dekorerade med brokiga tyglappar, pappersblommor och fjädrar. Om man enligt en gammal sed ger bort fastlagsris på palmsöndagen, så får man komma tillbaka på påsksöndagen och hämta sin lön, som är karameller, påskägg av choklad eller några slantar. Tyvärr är dagens barn så otåliga att de genast vill ha sina löner. Seden att ge bort påskris är ursprungligen östlig. I katolska länder går man till kyrkan bärande lövrika kvistar för att fira till minne av Jesu ritt till Jerusalem. Dessa kvistar bränns för övrigt före fastans början och askan därav används i askmässan på fastans första dag. I våra nordliga bredgrader har Bibelns palmlöv ersatts med videkissor."

från sidan: https://www.hel2.fi/kaumuseo/vuodenkierto/paasiainen/palmsondagen.html

"Fastan inleds med askonsdagen. Det är den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt och stilla i 40 dagar (man räknar bort söndagarna, då man inte behövde fasta) till och med påskafton. Askonsdagen har fått sitt namn efter bruket i den katolska kyrkan att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag."

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1448&Cat=&catName=&publicationid=1448

Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet "Fastel-avent" (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden "carne" och "vale" som betyder "kött farväl".

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1437&Cat=&catName=&publicationid=1437

"Jesus firade Påsk på judarnas Påsk och den infaller enligt Hes. 45:21 den 14-15 den första judiska månaden vilket är dagen för fullmånen. Det betyder att Påsken får olika datum enligt vår västerländska kalender som ju inte grundar sig på räkningen efter månens cykler utan efter solens om jag inte misstar mig.

Påskdagen infaller därför för oss första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det innebär att Påsken kan förskjutas en hel månad.

Däremot stämmer det inte att Jesus föddes den 25 december. Man vet inte när han föddes för det står inget om det i evangelierna. Anledningen till att man firas Jesu födelsedag den 25.12 är att Kyrkan ville ersätta den hedniska festen till solgudens ära i Rom denna dag (Natalis solis invicti : solens födelse) och hade att göra med hur man beräknade vintersolståndet. Man ville på så sätt leda de troendes uppmärksamhet till Kristi födelse; han som är "ljuset som upplyser varje människa" som det står i Johannesevangeliet och "en soluppgång som skall komma ner till oss från höjden" Lukas 1: 78-79.
Kristi födelse började firas den 25.12 under 300-talet. Det första vittnesbördet om denna sed är från 336." fader Daniel  https://www.fragaprasten.nu/html/lit3.htm