"Påskveckan kallas även Stilla Veckan eller också Dymmelveckan efter den träkläpp (på fornspråket "dymbil") som man ersatte metallkläppen i kyrkklockan med för att dämpa klangen.

Ur boken: Svenska Traditioner Ebbe Schön

"Efter klockan tio på dymmelonsdag fick man inte utföra något arbete som förorsakade buller; man fick inte hugga ved, väva etc. Det ansågs också farligt att syssla med allt slags kringgärning t ex nysta, tvinna, dra slipstenen. På natten skulle alla spjäll vara stängda och alla kvastar och andra redskap, som häxorna kunde tänkas behöva, vara inlåsta. Man skulle rita kors eller slå in stål på dörrarna till bostäder, fähus etc. Allt till skydd mot häxorna som natten till skärtorsdagen begav sig av till Blåkulla…

…Resan till Blåkulla startade alltid genom skorstenen, sedan man smort in sig själv och kvasten med häxsalva och läst en trollformel. Den kunde lyda så här:
"I satans uppsatta namn rätt opp och ut, förbi var knut till världens slut."

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Skärtorsdagen var, som bekant, den dag då påskkärringarna gav sig iväg på sin resa till berget Blåkulla, där de festade tillsammans med djävulen. Emellertid tycks kärringarna ha ändrat sina vanor -gammalt tillbaks var det dymmelonsdagen som var deras avfärdsdag. Detta bruk tycks dock ha ändrats i och med att skärtorsdagen slutade vara helgdag. Detta skedde redan i slutet av 1700-talet. Därefter blev det på skärtorsdagen som man kunde skåda påskkärringarna på sin Blåkullafärd. Våra dagars målade småbarn i för stora kläder och med kaffepanna lagom stor för att rymma en stor mängd pengar och godis, har dock mycket lite att göra med forna tiders häxor."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml

"Det är inte många som vet att onsdagen i påskveckan heter dymmelonsdagen. Ännu färre vet vad ett dymmelonsdagspass är, men också det finns med i Barnen i Bullerbyn. Ursprungligen trodde man att häxorna behövde dymmelonsdagspass för att komma till Blåkulla, men sedan blev passen små lappar som man i smyg kunde fästa på varandras rygg."

https://sydsvenskan.se/skane/burlov/article224408.ece

"På dymmelonsdagen kom Britta och Anna till mej tidigt på morgonen, för vi skulle göra dymmelonsdagspass, såna där som man sätter fast på ryggen på folk med en knappnål utan att dom vet om det. Vi klippte en hel massa av vitt papper som vi målade roliga gubbar på. På en del skrev vi Arg orangutang och Varning för hunden och sånt där…

…Om en liten stund kom Agda, vår jungfru, för att säja till oss, att vi skulle gå hem och äta. Och Lasse hoppade genast ner från brädstapeln och sprang ifatt Agda och gick bredvid henne och pratade så mycket han orkade. Och utan att Agda märkte något, satte han fast ett dymmelonsdagspass på ryggen på henne. Oh vad jag tycker om Oskar, stod det på lappen. Oskar, det är vår dräng…"

Ur boken: Påsk i Bullerbyn av Astrid Lindgren.

Foto-utmaning: Perspektivvecka

Vecka 28 2006 10/7 juli hade jag en färgvecka.

Vecka 45 2006 6/11 november hade jag en mönstervecka.

(Vecka 49 2006 4/12 var jag med på Saras betraktelsers årtionden-vecka.)

Vecka 15 2007 10/4 blir en temavecka om perspektiv.

 Vi ska fotografera bilder, från och med idag, och presentera enligt följande:

(Måndagen är Annandag Påsk så jag tänkte ta en fyradagars temavecka
denna gången.)

Tisdagen den 10/4: Uppifrån och ner "Fågelperspektiv"

Onsdagen den 11/4: Nerifrån och upp "Grodperspektiv"

Torsdagen den 12/4: Inifrån och ut "Inifrånperspektiv"

Fredagen den 13/4: Utifrån och in "Utifrånperspektiv"

Jag är ju, som vanligt, nyfiken på varför det heter som det heter, och varför vi firar, och hur traditionen har uppkommit och så vidare. Även om jag kanske inte firar säskilt mycket själv.
Så denna veckan kommer jag att skriva en hel del om påsken. Börjar med palmsöndagen:

"Påsken inleds med palmsöndagen till minne av Jesu intåg i Jerusalem, då folket strödde palmer på hans väg. I Sverige använde man under den katolska tiden sälgkvistar som välsignats i kyrkan (efter reformationen förbjöds detta) och som bars i procession medan man sjöng Hosianna, Davids son. Palmsöndagen kallades därför också Hosianna-söndagen. Sedan följde den stilla veckan fram till påskdagen."

Utdrag ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

Läs mera om reformationen här: https://www.hgo.se/renaissancestudies/elisalund/ht04/reformationen.html

"Egentligen börjar påsktiden på palmsöndagen då barn går från hus till hus med fastlagris d.v.s. vidjor dekorerade med brokiga tyglappar, pappersblommor och fjädrar. Om man enligt en gammal sed ger bort fastlagsris på palmsöndagen, så får man komma tillbaka på påsksöndagen och hämta sin lön, som är karameller, påskägg av choklad eller några slantar. Tyvärr är dagens barn så otåliga att de genast vill ha sina löner. Seden att ge bort påskris är ursprungligen östlig. I katolska länder går man till kyrkan bärande lövrika kvistar för att fira till minne av Jesu ritt till Jerusalem. Dessa kvistar bränns för övrigt före fastans början och askan därav används i askmässan på fastans första dag. I våra nordliga bredgrader har Bibelns palmlöv ersatts med videkissor."

från sidan: https://www.hel2.fi/kaumuseo/vuodenkierto/paasiainen/palmsondagen.html

"Fastan inleds med askonsdagen. Det är den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt och stilla i 40 dagar (man räknar bort söndagarna, då man inte behövde fasta) till och med påskafton. Askonsdagen har fått sitt namn efter bruket i den katolska kyrkan att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag."

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1448&Cat=&catName=&publicationid=1448

Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet "Fastel-avent" (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden "carne" och "vale" som betyder "kött farväl".

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1437&Cat=&catName=&publicationid=1437

"Jesus firade Påsk på judarnas Påsk och den infaller enligt Hes. 45:21 den 14-15 den första judiska månaden vilket är dagen för fullmånen. Det betyder att Påsken får olika datum enligt vår västerländska kalender som ju inte grundar sig på räkningen efter månens cykler utan efter solens om jag inte misstar mig.

Påskdagen infaller därför för oss första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det innebär att Påsken kan förskjutas en hel månad.

Däremot stämmer det inte att Jesus föddes den 25 december. Man vet inte när han föddes för det står inget om det i evangelierna. Anledningen till att man firas Jesu födelsedag den 25.12 är att Kyrkan ville ersätta den hedniska festen till solgudens ära i Rom denna dag (Natalis solis invicti : solens födelse) och hade att göra med hur man beräknade vintersolståndet. Man ville på så sätt leda de troendes uppmärksamhet till Kristi födelse; han som är "ljuset som upplyser varje människa" som det står i Johannesevangeliet och "en soluppgång som skall komma ner till oss från höjden" Lukas 1: 78-79.
Kristi födelse började firas den 25.12 under 300-talet. Det första vittnesbördet om denna sed är från 336." fader Daniel  https://www.fragaprasten.nu/html/lit3.htm

Vad var min avsikt med bloggen och vad är dess syfte?
1. Tankebubblor är mina egna minnesanteckningar, mina spridda tankar. Och tankspridd som jag är, är det bra att kunna samla allt man hittar på nätet o s v på ett och samma ställe. Jag gillar att samla information. Jag skriver alltså mest till mig själv egentligen. Jag känner ingen press på att posta ett visst antal inlägg i veckan eller att inläggen måste handla om något speciellt ämne. Jag skriver om vad jag vill när jag vill.
2. Bloggen var även till för att hålla släktingar och vänner uppdaterade med vad vi gör och hur vi mår, och är väl fortfarande.
3. Såklart är även syftet med bloggen att andra får ta del av det jag skriver om. Det är roligt att andra läser, och kanske får tips och inspiration av det jag skriver om.  

Jag har inget mål eller någon plan för bloggen i övrigt. Jag skriver inte för att bli författare, journalist eller krönikör. Jag har inte bloggen för att marknadsföra mig själv eller för att tjäna pengar.  

Redan innan jag började blogga så hade jag tänkt ut ungefär hur jag ville att det skulle se ut. Jag funderade på att ha bloggen på en egen hemsida, men valde att ha den här. Dels för att det var lätt för mig att starta upp den själv då. Jag är inte så bra på html och sådant. (Jag gjorde allting helt själv utan att fråga min datorkunninga make om hjälp den dagen det begav sig! 😉
Det var på Allt för föräldrar allting började. Det var där jag hörde talas om bloggar första gången. Jag hade redan samlat på lite olika saker jag ville skriva ner. Jag funderade på vilka snack jag gillade att skriva i och kom fram till vad mina kategorier skulle heta. Inredning var med från början. Jag skrev några små inlägg om inredning redan i augusti 2005. Det jag har ändrat på var att jag delade upp kategorien Inredning och växter på två olika, annars är allting som från starten. Jag hade nog skulle ha en kategori som heter Högtider och Årstider också, för det har blivit mycket av sådant! Det var förresten också bestämt redan innan. Jag skrev ju gärna på snacken om jul och storhelger!  

Att skriva om helt skilda saker i en och samma blogg passar bra för mig. Det är sådan jag är som person också, tror jag. Jag vill inte ha någon nisch. Vill man bara läsa om mat och recept till exempel, är det ju bara att klicka på den kategorin och läsa bloggen på det sättet istället. Hur inläggen ser ut är också något som är en medelväg antar jag. Jag vill ha den snabba spontaniteten som hos Linda K och Sandra. Saravillfara och Kitchenblooms genomtänkta och planerade, och Stationsvakts filosoferande i ett!  

Det kan hända att bloggen är en tamagotchi som vill bli matad, men jag känner det inte så. Jag är inte bekymrad över hur många läsare jag har eller att komma in på några topplistor. Jag har skrivit här nu i över 1½ år. Jag har tänkt att jag ska skriva när jag vill känner för det. Det har visat sig bli ganska så ofta 😉 Det är kul helt enkelt! 

Soluppgång! Bild från idag, som jag har ändrat lite på (gamma) för att förstärka färgerna. (Jag ändrar väldigt sällan på bilderna, mer än i storlek och beskärning.) Det var ett så vackert ljus i orange som strömmande in genom fönstret i morse när jag drog upp gardinen!

”I dag finns det en oöverskådlig mängd bloggar, man räknar med runt 100 miljoner och antalet fortsätter bara att öka. De utmanar diktaturer, utgör en mot-vikt till de traditionella mediernas förenklade bilder, lyfter fram nya ämnen och skapar egna nyheter. Den enskilde bloggen fyller världen med små, små bitar av kunskap som tillsammans med alla andra bloggar bildar ett imponerande lapptäcke av information och verklighetsbilder.”

https://www.robotwisdom.com/ använde ordet weblog för första gången 1997. Ordet förkortades två år senare av en annan skribent till ”blog”.

Läs hela artikeln här: https://www.st.nu/noje/kultur.php?action=visa_artikel&id=626465