Veckans tisdagstema. Bättre sent än aldrig…

Sista bilden i temaveckan kommer här:

Utifrån och in genom sädbodsdörren gick katterna. Det var förr när P♥s farmor och farfar var jordbrukare och mjölkbönder. Nu bor där inga katter längre. I sädboden finns istället barnbarnsbarnens leksaker med mera.
Det är vackert att hitta det där gamla och rostiga när man letar motiv.

Har du också fotograferat en bild på temat Utifrån och in?
Lämna en kommentar i detta inlägget! så kommer jag och tittar 🙂

Jag postar fredagens inlägg redan idag, eftersom blogg.se ska ha driftstopp imorgon. Jag vill också passa på att tacka alla som har medverkat och önska er en skön helg!

Tredje dagen på min temavecka! Läs mera här:
https://tankebubblor.blogg.se/2007/april/temavecka-perspektiv-vecka.html

Inifrån stranden och ut över sjön. En grå dag men ändå vackra skuggor, och speglingar i vattnet.

Har du fotograferat en bild på temat Inifrån och ut?
Lämna en kommentar i detta inlägget! så kommer jag och tittar 🙂

"Fram till 1772 fanns även tredje dag och fjärde dag påsk som helgdagar, men sedan avskaffades de. Påskfirandet slutade inte med annandagen, utan fortsatte ända fram till Kristi himmelfärds dagen 40 dagar efter påsk och avslutas egentligen först på pingstdagen som är kyrkans födelsedag. Då gick lärjungarna ut i världen för att sprida kristendomen.

På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua. I fastlagen var det drängarna som uppvaktade pigorna och nu var det pigornas tur att bjuda igen. Man åt påskmat och dansade träskopolskan m.m. Det gick glatt till för man hade ju inte fått dansa och festa sedan fastlagen. Barnen hade också egna små fester. Under påskhelgen klädde de ut sig och gick runt och tiggde i gårdarna, och allt de fick ihop använde de till sitt lilla påskkalas. Ofta byggde de små hyddor utomhus där de höll till.

Det man bland annat klädde ut sig till var påskkäringar och mycket populärt var det att klä ut sig till låtsasbrudpar med brud, brudgum, tärnor och allt som hörde till. Man gjorde kransen av tyg- och pappersbitar och tog en gardin till slöja."

https://www.geocities.com/fribytare/svenskpask.html

Bloggtips!
När jag letade runt efter påsk-information så hittade jag två andra bloggar om högtider m m: Mattias Axelsson https://hogtider.wordpress.com/
Stockholms stadsbibliotek https://humaniorabloggen.blogs.com/

"På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen.
Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

"Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. Men idag har fiskens betydelse som påskmat växt alltmer, i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare under 1900-talet. På påskdagen och annandag påsk hölls muntra gillen eftersom fastan var över." 
https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1848&Cat=&catName=&publicationid=1848

Påskliljor doftar så gott! Jag köpte stora påskliljor i kruka, och jag hade dem inne första dagarna, då kände man riktigt hur mycket de luktar. På skärtorsdagen satte jag dem utomhus. Det ser så välkomnande ut vid entrén.
Tillägg: Glad Påsk !!! önskar []\[] [] []_ []_ []=|
(Jag hittade till Netdisaster via Sissi.)

"I katolska länder är påskafton fortfarande en fastedag och man firar Jesu uppståndelse på påskdagen med midnattsmässor och processioner. Här i landet börjar påskfirandet sedan mitten av 1500-talet på själva påskafton. Det är då vi äter ägg och dekorerar bordet med påskkycklingar, påskliljor eller annan påskrekvisita, och på påskafton ger vi varandra påskägg av olika slag.

På en del håll i Europa säger man att det är påskharen som kommer med påskäggen. Påskharen gömmer dem inomhus eller i trädgården, och sedan får barnen själva leta reda på sina ägg.

Överallt här i landet klär barnen ut sig till påskkäringar på påskafton och går runt till grannar och bekanta för att få lite godis eller slantar i sin kaffepanna eller korg och naturligtvis för att önska glad påsk."

Så står det i denna boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt.

(Men det där med överallt här i landet tror jag inte stämmer? eller?)

"Ägget är i huvudsak uppbyggt av gula, vita, skalhinnor och skal. Det består till 74 % av vatten, 13 % protein, 12 % fett samt 1 % salt och vitaminer. Gulan i ett ägg utgör ungefär 30 % av äggvikten. Den omges av en genomskinlig hinna som ger den dess klotformade utseende. Kring gulan finns äggvitan som utgör ungefär 60 % av äggvikten….

Läs ALLT om hönor och ägg här: https://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN97-07/JIN97-07.HTM

"Påskharen dyker första gången upp i Heidelberg i Tyskland i slutet av 1600-talet. Harar och kaniner var dock symboler för fruktsamhet och spirande liv under de hedniska vårfesterna, långt innan kristendomen infördes. Tyska utvandrare tog sedan påskharen med sig till USA, där den fick stora framgångar i mitten av 1800-talet. Efterhand började den även komma med sötsaker till barnen och lägga ägg – en något ovanlig egenskap hos en gnagare.
I Skandinavien betraktades harar och kaniner som skadedjur, eftersom de kunde förstöra skörden, och därför tog det många år innan påskharen invandrade. Omkring år 1900 korsade den dock gränsen till Danmark och spred sig från Sönderjylland och norrut. Medan påskharen lever i bästa välmåga på många platser i världen, trivs den alltför bra i Australien. Här är beståndet av kaniner och harar så stort att de utgör ett hot mot ekosystemet. Därför har man satt i gång en kampanj, som skall förstöra dess gulliga image. Det har bland annat betytt att det inte längre är harar utan den lilla punggrävlingen (Easter Bilby) som kommer med äggen." nr 6/2006, sidan 8
https://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1218&id=9375_3

"Långfredagen, dagen då Jesus korsfästes, klädde man sig förr i världen i svart, och man gick inte ut annat än för att gå till kyrkan. Inget arbete fick uträttas och barnen fick inte leka utomhus. Långt in i vår till var biografer, teatrar och nöjeslokaler stängda på långfredagen. Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen upphävdes först 1969.

En gammal sed var långfredagsrisningen, som skulle påminna om Kristi lidande. Den som steg upp först på morgonen risade dem som ännu låg kvar i sina sängar"

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Långfredagen var i gamla tider verkligen lång. Inte så att solen var uppe längre än någon annan dag, men dagen kunde lätt kännas lång eftersom den var dyster och allvarstyngd. Långfredagen var den dag då Jesus pinades på korset, och det ansågs viktigt att inte störa friden en sådan dag. Man bar ofta svart och ägnade dagen åt bön och andakt. Det var inte lämpligt att besöka någon, och man kunde äta till exempel salt sill utan att dricka något – för att minnas Jesu lidande. Man kunde också gå med stenar i skorna för att få en påminnelse om Golgata- vandringen. Det förekom att man piskade varandra med påskris för att pinas. Detta ris kunde då kallas för "Långfredagsskräcka". I början av seklet var det vanligt på vissa håll att hissa flaggan på halv stång. Kort sagt, långfredagen var och är en av kyrkoårets allvarligaste och högtidligaste dagar. Ända in i vår tid var för övrigt långfredagen en mycket lång dag- såtillvida att inga nöjen tilläts den dagen. Nöjeslokalerna höll stängt och biograferna kunde på sin höjd visa någon film om Jesu liv och död."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml#pask

På engelska heter det Good Friday och på tyska Karfreitag.

"The Anglo-Saxons used to call the day of Christ's crucifixion Long Friday, an allusion to the length of the church services, and in the Greek Church it is known as the Holy or Great Friday, according to "How Did It Begin" by R. Brash."

Läs mera här: https://www.phrases.org.uk/bulletin_board/4/messages/1017.html

"Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande."

"Skärtorsdagsnatten var i folktron häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans anhang.

Man måste stänga dörrar och spjäll och plocka undan alla redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin blåkullafärd på skärtorsdagen… o s v…

"Att dessa föreställningar knutits till natten före långfredagen är inte svårt att förstå. På skärtorsdagsnatten höll Jesus påskmåltiden för sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas och Jesu lidande började. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller tända påskeldar."

"Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra häxor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen."

Idag är påskkäringarna i farten på påskdagen i västra Sverige medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige."

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1847&Cat=&catName=&publicationid=1847

"Platsen Blåkulla har olika namn i olika områden,

Förutom Blåkulla har i Sverige liksom i Danmark också Häklefjäll använts.

I Tyskland kallas platsen Blocksberg eller Brocken.

I Danmark och Norge utpekas vanligen Troms eller Tromskirken.

På Island utpekas Vala kyrkja.

I Finland kallas platsen Kyöpelinvuori.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5kulla

Vilken dag häxorna for till Blåkulla på är som sagt inte helt klart. Enligt det jag skrev igår så kan det förr i tiden ha varit på natten till skärtorsdagen. Alternativt natten till långfredagen?

och vilken dag barnen ska klä ut sig till påskkäringar på råder det också delade meningar om. Skärtorsdagen (eller Påskaftonen, lördagsgodis?) eller Påskdagen?

När jag var liten var vi alltid utklädda på Skärtorsdagen! Och vi hade påskteckningar med oss till de vi hälsade på.

Idag börjar ledigheten för många, och några åker kanske bort över helgen.
– Glöm inte att ta med kameran! Ha en skön helg!