Kategori: Trädgård

Jag gillar att fotografera nära! (Jag skulle vilja komma ännu närmre.)
I helgen har vi varit nära naturen. Barnen och jag har tittat på kastanjer, ekollon och stora skogsmyror. Fast myrorna vill man inte komma för nära. Barnen tittade med skräckblandad förtjusning …en myra kröp upp på skon…
Förra året köpte Ps mamma prydnadspumpor som sedan Ps farfar tog rätt på kärnorna ur och planterade dem. Det blev jättemånga söta pumpor, som skördades i helgen. Dottern samlade "skatter" i en korg.

Nu är det sensommar!

…och skördetid för squash.

En härlig grön färg på bokens löv i solen! Bilden är från den 4/8.
"Bokens stam är alldeles slät. Löven glänser som om de var nymålade."
Bokollon och svepeskål.
Jag har köpt en fin bok till barnen, och mig!, som heter Sofis trädexpedition. Vi har läst den flera kvällar i rad. Jag vill gärna lära mig att känna igen olika träd. (Oxel till exempel 🙂

"Kastanjen är inget vilt träd i vårt land. Trädet kommer från bergen i sydöstra Europa. Där växer det fortfarande vilt och därifrån kommer namnet hästkastanj. Det fick trädet heta eftersom man gav kastanjer åt hästar som hade hosta."
(Bild från 2/8)

"Linden blommar mitt i sommaren, sist av alla träd. Linden räknas till de ädla lövträden. Dit brukar man räkna bland andra alm, ask, lönn, bok och ek. Linden känns igen på de vackra bladen som liknar hjärtan, och på de roliga frukterna som sitter kvar ända till vintern. De ludna frukterna påminner om små trumpinnar. De sitter fast vid ett litet blad, som fungerar som en fallskärm när frukterna ramlar av." (Bild från 17/6) Citat ur boken Sofis trädexpediton.
Relaterat inlägg: Grön tisdag i färgveckan.

Dottern har varit med sin farmor och plockat dillkronor till kräftkoket.
Ps föräldrar har fiskevatten och åker gärna ut och fiskar kräftor vid denna tiden på året. P♥ gillar att fiska men inte att äta… 🙂

"Kräftpremiären var den dag på året då man tidigast fick fiska och sälja kräftor. Den inföll andra onsdagen i augusti. Fiskeriverket avskaffade denna regel 1994 och det är numera tillåtet att fiska och sälja kräftor året runt."

"Att kalla kräftätning för konst är kanske en överdrift, här finns egentligen inga regler och det är tillåtet att sörpla och skvätta fritt. Men för de som vill få ut mesta möjliga av kräftätandet följer här en steg-för-steg-guide.":
https://www.recepthjalpen.se/articles_ata_kraftor.php

"Här i Sverige har vi ett speciellt förhållande till kräftor, starkt förknippat med sörplande augustifester med pappershattar, nubbe och allt annat som hör till."…Läs vidare här: https://www.recepthjalpen.se/kraftor.html

och här finns Tastelines guide till bästa kräftskivan!

Jag plockade en bukett luktärt idag. Vi gav den till P♥s farmor. Hon blev så glad!

Veckans tisdagstema är sött. En söt nyckelpiga och en söt prydnadspumpa. Sådana pumpor som man kan äta är söta, har jag hört. Vill du ha något ännu sötare så titta under kategorin Mat & Recept. 🙂

Ärtor Pisum sativum
"Ursprungligen kommer ärtan från östra Medelhavsområdet, Iran, Afghanistan och Tibet. Ärter har varit kända och odlats i många tusen år. I Schweiz har man funnit ärtfrön under husgrunder som är mer än 5000 år gamla. De tidigaste fynden i Norden daterar sig till bronsåldern då man odlade ärter på Nordjylland. Då använde man de mogna, torra ärtorna. Det är förmodligen först i slutet av 1400-talet som man började äta de omogna, gröna ärterna.

Det är viktigt att ärter skördas vid rätt tidpunkt. Plockas de för tidigt är skidorna inte fyllda, plockas de ett pat dagar för sent har ärterna blivit hårda och mjöliga. De vanligaste ärterna som odlas för att konsumeras färska är märgärter, som har stora saftiga frön/ärtor och en seg hinna i skidan. Sockerärter skiljer sig från märgärter genom att de saknar den sega hinnan, vilket gör att hela ärtskidan är ätlig. Merparten av produktionen går till industrin."
LivsmedelsSverige.

"Hos spritärter och märgärter används bara ärtorna, inte bladskidorna eftersom baljans insida har en seg hinna. Ärtorna "spritas" = tas ur.
Spritärter har välfyllda baljor med utvecklade ärter. Märgärter är något sötare och mjällare än spritärter och används mycket till djupfrysning och konservering. Spritärter kommer tidigare på säsongen.
Ärterna äts råa, lättkokta som tillbehör eller kan ingå i soppor, sallader och grytor.

Sockerärter har späda, platta baljor med outvecklade frön. Sockerärter saknar seg hinna på baljans insida. Baljorna är mjälla och spröda och äts hela. Före användningen skär man av fästet och drar bort trådarna efter långsidorna. Som primör är de en delikatess. Goda också råa och i wokrätter."
https://www.fruktogront.se/modules/faq/question.php?pageId=40

Märgärt
"Pisum sativum var. sativum"
Leguminosae
Utseende och ursprung:
Märgärten är en form av spritärt, men något sötare och saftigare.
Växtplats och jordmån:
Öppen, varm växtplats med en lätt, gärna något lerhaltig, mullrik och fuktighetshållande jord. PH-värde 7,0-7,5.
Sådd och såtid:
Märgärten sås i slutet av maj eller i början på juni. Det krävs en jordtemperatur på minst 8-10 C°. Sådjup 3-5 cm, plantavstånd 5-8 cm och ett radavstånd på 35-50 cm." https://www.odla.nu/vegt/margart.shtml