Kategori: Allmänt

När alla vännerna gått hem
och festen är slut för länge sen
och man ligger ensam i sin säng
När alla vännerna gått hem
När alla vännerna gått hem
och dörren har stängts igen
och mörkret det skrämmer igen
När alla vännerna gått hem  
Då börjar man tveka att ta nya tag
Ensam i världen, här är jag!
Är jag stark eller svag?
Det spelar ingen roll…  
När alla vänner är som ljus
När varje sekund känns som en minut
och när man inte hittar ut
När alla vänner är som ljus  
När alla vänner är som ljus
Ljus som brinner ut
När varje veke bär en knut
När alla vänner är som ljus 

När alla vänner försvinner bort.

När man inte längre hör av varandra

Och man önskar att man kunde träffas som förut?

Det är inte samma sak längre. Man kommer ifrån varandra.

Och inbjudningarna lyser med sin frånvaro.

 

Innan man vet om det så har man successivt blivit bortglömd.

Det är lika smärtsamt när en vänskap rinner ut i sanden

Som när ett förhållande tar slut.

Men mina vänner kommer alltid att vara mina vänner oavsett vad som händer. Vi kanske inte hör av varandra lika ofta, men jag tänker på dem ofta. Och allting roligt vi gjorde tillsammans. Mina minnen tar ni inte ifrån mig.

 

Jag har vänner, och vi träffas ibland. Men inte lika ofta som jag skulle vilja. Det är inte samma sak längre, som när man gick i skolan och sågs varje dag, eller när man var singel och hade fester varje helg.
(Några av mina bästa vänner har flyttat 4-10 mil härifrån också.)

Nu har man man och barn och det är bra det med! Men det blir inte att man ser sina vänner lika ofta? Det är andra saker som prioriteras i livet. Jag försöker hålla kontakten med vännerna ändå och jag bjuder in dem.
Men alla verkar ha så fullt upp.

 

Var rädd om de vänner du har! Vårda er vänskap!

Veckans tisdagstema är smaker. Jag kunde inte välja en smak, utan jag försöker mig på att illustrera alla fem! De söta jordgubbarna har jag visat tidigare i bloggen 23/6-06 och även citronerna känner ni igen från andra färgveckans gula måndag 10/7-06. Men de andra tre bilderna har jag fotograferat idag. De lättsaltade chipsen var en ny sort som vi inte har provat tidigare. De var jättegoda! Kaffe dricker varken Raringen eller jag, så denna förpackningen plockade jag fram ur frysen för det är där vi förvarar det. Räkorna kommer också direkt ur frysen. Umami var inte så lätt, men jag läste mig till att den finns i skaldjur…

"Umami brukar kallas den femte smaken.
Förenklat skulle den kunna beskrivas som smaken av protein.
Umami fungerar som en transistor som skruvar upp alla andra smaker.
Därför används ofta natriumglutamat som smakförstärkare.

Många andra typer av fria aminosyror och liknande ämnen ger umamieffekt.
Dessa ämnen kan bildas i stora mängder när proteiner bryts ner på rätt sätt.
När mat lagras sker ofta en explosion i umamismaken.
Även färska livsmedel som lök, tomat, skaldjur och selleri har en del umamismak." 
Läs mera här: https://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=40414&a=438685

Det är en nervös fru som sitter här hemma och väntar…
Raringen är borta över helgen för att göra en ögonoperation.
"Laserbehandling av synfel har funnits sedan 1990 och är idag en av de vanligaste kirurgiska behandlingarna i världen. Resultaten av dagens laserbehandlingar är mycket  bra och säkerhetsfaktorn kring en behandling är mycket hög.
Korrigering med excimerlaser
Att behandla sig med ögonlaser innebär att ditt synfel korrigeras genom att man polerar din hornhinna med en excimerlaser. En kontaktlins eller glasögonlins bryter ljuset som kommer in i ditt öga för att kompensera för ditt synfel. På samma sätt kompenseras ditt synfel genom den polering som en laser gör på din hornhinna."
Läs mera om detta här: https://www.opticare.se/

Om vänsterhänthet
Historik kring vänsterhänthet
De två hjärnhalvorna
Ärftlighet
Idrott och konst
Hur stor del av befolkningen är vänsterhänta?
Vid vilken ålder vet jag om mitt barn är vänsterhänt?
Hur definieras "vänsterhänthet"?
Vad innebär "korslateral"?
Vad orsakar vänsterhänthet?
Hur avgörs det vilken hand som blir dominant?
Ska man försöka ändra ett barns vänsterhänthet?
Hur kan jag som högerhänt förälder hjälpa mitt barn att lära sig vardagliga handlingar som att knyta skorna?
Skall jag placera besticken omvänt för en vänsterhänt?
Kommer mitt barn att stöta på problem i skolan för att han/hon är vänsterhänt?
Mitt barn skriver baklänges – är detta ovanligt?
Vilken särskild utrustning behöver vänsterhänta barn?
Behöver vänsterhänta en särskild datormus?
Varför sägs det att vänsterhänta är så bra på idrott?
Finns det saxar att köpa som är lämpade för både höger och vänster hand?

Är särskilda produkter för vänsterhänta dyrare än produkter för högerhänta?
Svaren finns här: https://www.alltforvansterhanta.se/asp/omvansterhanthet.asp
Andra inlägg om detta: Vänsterhänt.

"Fjordhästen eller Fjording som den också kallas, är en hästras som ursprungligen kommer från Norge där den kallas vestlandshest. Den finns numera över hela Skandinavien, på andra håll i Europa och även i USA där den är mycket populär.

Av alla de moderna hästraserna är fjordhästen den som mest liknar den asiatiska vildhästen. Karakteristiskt är ryggstrimman, ålen, och den grova upprättstående manen, ståndmanen. Manen klipps traditionellt så att den står rakt upp. Fjordhästens färg kallas black, med variationer från mörkbrunt till vitt. Mankhöjden kan variera mellan 120 och 160 cm, men vanligtvis är de 135-150 cm. I Norge används fjordhästen som klövjehäst, ridhäst och körhäst. Hästens styrka och uthållighet är en tillgång vid turridning. Den har oftast ett väldigt bra temperament och passar bra med barn. Fjordhästen tävlar framgångsrikt i lättare klasser, och är väldigt allroundbetonad."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjordh%C3%A4st

"Ståndman, den karaktäristiska, kortklippta manen som är vanlig bland fjordhästar.

Hos dessa hästar klipps manarna korta för att den mörka ålen i mitten av manen skall synas så tydligt som möjligt. Vanligt är att man låter den mörka delen vara något längre än de ljusa delarna av manen. Hos andra raser är ståndmanar ovanliga, men alla manar som klipps så korta att de står upp av sig själva kallas ståndmanar."
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ndman

Andra bloggar med tisdagstema: djur.

Majblommesortimentet består av:
Lilla blomman, 10 kronor
Stora blomman, 20 kronor
Kransen, 30 kronor
Pins, 50 kronor
Dessutom finns vykort med alla majblommor sedan 1907

"Den 17 april 2007 klockan 12.00 börjar barn från Ystad till Haparanda att, iförda gröna väskor, sälja en blå majblomma och Lasse Åbergs affisch.
Det blir startskottet för årets insamlingskampanj, som ska resultera i en mängd insatser för enskilda barn i Sverige. Detta görs 100 år efter att Beda Hallberg i Göteborg tog initiativet till denna barnens blomma.  Barn i skolan, i scouterna och andra föreningar kan sälja majblommor. Säljperioden är aldrig längre än tre veckor, så det hinner inte bli tråkigt. Dessutom är det många barn som blir glada för pengarna som samlas in. Majblomman delar ut bidrag under hela året." https://www.majblomman.se/ 
Andra inlägg om majblomman: Majblomman 2006

Veckans tisdagstema. Bättre sent än aldrig…

Sista bilden i temaveckan kommer här:

Utifrån och in genom sädbodsdörren gick katterna. Det var förr när P♥s farmor och farfar var jordbrukare och mjölkbönder. Nu bor där inga katter längre. I sädboden finns istället barnbarnsbarnens leksaker med mera.
Det är vackert att hitta det där gamla och rostiga när man letar motiv.

Har du också fotograferat en bild på temat Utifrån och in?
Lämna en kommentar i detta inlägget! så kommer jag och tittar 🙂

Jag postar fredagens inlägg redan idag, eftersom blogg.se ska ha driftstopp imorgon. Jag vill också passa på att tacka alla som har medverkat och önska er en skön helg!

Tredje dagen på min temavecka! Läs mera här:
https://tankebubblor.blogg.se/2007/april/temavecka-perspektiv-vecka.html

Inifrån stranden och ut över sjön. En grå dag men ändå vackra skuggor, och speglingar i vattnet.

Har du fotograferat en bild på temat Inifrån och ut?
Lämna en kommentar i detta inlägget! så kommer jag och tittar 🙂

"Fram till 1772 fanns även tredje dag och fjärde dag påsk som helgdagar, men sedan avskaffades de. Påskfirandet slutade inte med annandagen, utan fortsatte ända fram till Kristi himmelfärds dagen 40 dagar efter påsk och avslutas egentligen först på pingstdagen som är kyrkans födelsedag. Då gick lärjungarna ut i världen för att sprida kristendomen.

På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua. I fastlagen var det drängarna som uppvaktade pigorna och nu var det pigornas tur att bjuda igen. Man åt påskmat och dansade träskopolskan m.m. Det gick glatt till för man hade ju inte fått dansa och festa sedan fastlagen. Barnen hade också egna små fester. Under påskhelgen klädde de ut sig och gick runt och tiggde i gårdarna, och allt de fick ihop använde de till sitt lilla påskkalas. Ofta byggde de små hyddor utomhus där de höll till.

Det man bland annat klädde ut sig till var påskkäringar och mycket populärt var det att klä ut sig till låtsasbrudpar med brud, brudgum, tärnor och allt som hörde till. Man gjorde kransen av tyg- och pappersbitar och tog en gardin till slöja."

https://www.geocities.com/fribytare/svenskpask.html

Bloggtips!
När jag letade runt efter påsk-information så hittade jag två andra bloggar om högtider m m: Mattias Axelsson https://hogtider.wordpress.com/
Stockholms stadsbibliotek https://humaniorabloggen.blogs.com/

"På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen.
Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

"Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. Men idag har fiskens betydelse som påskmat växt alltmer, i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare under 1900-talet. På påskdagen och annandag påsk hölls muntra gillen eftersom fastan var över." 
https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1848&Cat=&catName=&publicationid=1848

Påskliljor doftar så gott! Jag köpte stora påskliljor i kruka, och jag hade dem inne första dagarna, då kände man riktigt hur mycket de luktar. På skärtorsdagen satte jag dem utomhus. Det ser så välkomnande ut vid entrén.
Tillägg: Glad Påsk !!! önskar []\[] [] []_ []_ []=|
(Jag hittade till Netdisaster via Sissi.)

"I katolska länder är påskafton fortfarande en fastedag och man firar Jesu uppståndelse på påskdagen med midnattsmässor och processioner. Här i landet börjar påskfirandet sedan mitten av 1500-talet på själva påskafton. Det är då vi äter ägg och dekorerar bordet med påskkycklingar, påskliljor eller annan påskrekvisita, och på påskafton ger vi varandra påskägg av olika slag.

På en del håll i Europa säger man att det är påskharen som kommer med påskäggen. Påskharen gömmer dem inomhus eller i trädgården, och sedan får barnen själva leta reda på sina ägg.

Överallt här i landet klär barnen ut sig till påskkäringar på påskafton och går runt till grannar och bekanta för att få lite godis eller slantar i sin kaffepanna eller korg och naturligtvis för att önska glad påsk."

Så står det i denna boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt.

(Men det där med överallt här i landet tror jag inte stämmer? eller?)

"Ägget är i huvudsak uppbyggt av gula, vita, skalhinnor och skal. Det består till 74 % av vatten, 13 % protein, 12 % fett samt 1 % salt och vitaminer. Gulan i ett ägg utgör ungefär 30 % av äggvikten. Den omges av en genomskinlig hinna som ger den dess klotformade utseende. Kring gulan finns äggvitan som utgör ungefär 60 % av äggvikten….

Läs ALLT om hönor och ägg här: https://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN97-07/JIN97-07.HTM

"Påskharen dyker första gången upp i Heidelberg i Tyskland i slutet av 1600-talet. Harar och kaniner var dock symboler för fruktsamhet och spirande liv under de hedniska vårfesterna, långt innan kristendomen infördes. Tyska utvandrare tog sedan påskharen med sig till USA, där den fick stora framgångar i mitten av 1800-talet. Efterhand började den även komma med sötsaker till barnen och lägga ägg – en något ovanlig egenskap hos en gnagare.
I Skandinavien betraktades harar och kaniner som skadedjur, eftersom de kunde förstöra skörden, och därför tog det många år innan påskharen invandrade. Omkring år 1900 korsade den dock gränsen till Danmark och spred sig från Sönderjylland och norrut. Medan påskharen lever i bästa välmåga på många platser i världen, trivs den alltför bra i Australien. Här är beståndet av kaniner och harar så stort att de utgör ett hot mot ekosystemet. Därför har man satt i gång en kampanj, som skall förstöra dess gulliga image. Det har bland annat betytt att det inte längre är harar utan den lilla punggrävlingen (Easter Bilby) som kommer med äggen." nr 6/2006, sidan 8
https://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1218&id=9375_3

"Långfredagen, dagen då Jesus korsfästes, klädde man sig förr i världen i svart, och man gick inte ut annat än för att gå till kyrkan. Inget arbete fick uträttas och barnen fick inte leka utomhus. Långt in i vår till var biografer, teatrar och nöjeslokaler stängda på långfredagen. Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen upphävdes först 1969.

En gammal sed var långfredagsrisningen, som skulle påminna om Kristi lidande. Den som steg upp först på morgonen risade dem som ännu låg kvar i sina sängar"

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Långfredagen var i gamla tider verkligen lång. Inte så att solen var uppe längre än någon annan dag, men dagen kunde lätt kännas lång eftersom den var dyster och allvarstyngd. Långfredagen var den dag då Jesus pinades på korset, och det ansågs viktigt att inte störa friden en sådan dag. Man bar ofta svart och ägnade dagen åt bön och andakt. Det var inte lämpligt att besöka någon, och man kunde äta till exempel salt sill utan att dricka något – för att minnas Jesu lidande. Man kunde också gå med stenar i skorna för att få en påminnelse om Golgata- vandringen. Det förekom att man piskade varandra med påskris för att pinas. Detta ris kunde då kallas för "Långfredagsskräcka". I början av seklet var det vanligt på vissa håll att hissa flaggan på halv stång. Kort sagt, långfredagen var och är en av kyrkoårets allvarligaste och högtidligaste dagar. Ända in i vår tid var för övrigt långfredagen en mycket lång dag- såtillvida att inga nöjen tilläts den dagen. Nöjeslokalerna höll stängt och biograferna kunde på sin höjd visa någon film om Jesu liv och död."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml#pask

På engelska heter det Good Friday och på tyska Karfreitag.

"The Anglo-Saxons used to call the day of Christ's crucifixion Long Friday, an allusion to the length of the church services, and in the Greek Church it is known as the Holy or Great Friday, according to "How Did It Begin" by R. Brash."

Läs mera här: https://www.phrases.org.uk/bulletin_board/4/messages/1017.html

"Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande."

"Skärtorsdagsnatten var i folktron häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans anhang.

Man måste stänga dörrar och spjäll och plocka undan alla redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin blåkullafärd på skärtorsdagen… o s v…

"Att dessa föreställningar knutits till natten före långfredagen är inte svårt att förstå. På skärtorsdagsnatten höll Jesus påskmåltiden för sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas och Jesu lidande började. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller tända påskeldar."

"Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra häxor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen."

Idag är påskkäringarna i farten på påskdagen i västra Sverige medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige."

https://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D1847&Cat=&catName=&publicationid=1847

 

"Platsen Blåkulla har olika namn i olika områden,

Förutom Blåkulla har i Sverige liksom i Danmark också Häklefjäll använts.

I Tyskland kallas platsen Blocksberg eller Brocken.

I Danmark och Norge utpekas vanligen Troms eller Tromskirken.

På Island utpekas Vala kyrkja.

I Finland kallas platsen Kyöpelinvuori.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5kulla

 

Vilken dag häxorna for till Blåkulla på är som sagt inte helt klart. Enligt det jag skrev igår så kan det förr i tiden ha varit på natten till skärtorsdagen. Alternativt natten till långfredagen?

och vilken dag barnen ska klä ut sig till påskkäringar på råder det också delade meningar om. Skärtorsdagen (eller Påskaftonen, lördagsgodis?) eller Påskdagen?

När jag var liten var vi alltid utklädda på Skärtorsdagen! Och vi hade påskteckningar med oss till de vi hälsade på.

 

Idag börjar ledigheten för många, och några åker kanske bort över helgen.
– Glöm inte att ta med kameran! Ha en skön helg!

"Påskveckan kallas även Stilla Veckan eller också Dymmelveckan efter den träkläpp (på fornspråket "dymbil") som man ersatte metallkläppen i kyrkklockan med för att dämpa klangen.

Ur boken: Svenska Traditioner Ebbe Schön

"Efter klockan tio på dymmelonsdag fick man inte utföra något arbete som förorsakade buller; man fick inte hugga ved, väva etc. Det ansågs också farligt att syssla med allt slags kringgärning t ex nysta, tvinna, dra slipstenen. På natten skulle alla spjäll vara stängda och alla kvastar och andra redskap, som häxorna kunde tänkas behöva, vara inlåsta. Man skulle rita kors eller slå in stål på dörrarna till bostäder, fähus etc. Allt till skydd mot häxorna som natten till skärtorsdagen begav sig av till Blåkulla…

…Resan till Blåkulla startade alltid genom skorstenen, sedan man smort in sig själv och kvasten med häxsalva och läst en trollformel. Den kunde lyda så här:
"I satans uppsatta namn rätt opp och ut, förbi var knut till världens slut."

Ur boken: Årets seder och traditioner Margareta Schildt

"Skärtorsdagen var, som bekant, den dag då påskkärringarna gav sig iväg på sin resa till berget Blåkulla, där de festade tillsammans med djävulen. Emellertid tycks kärringarna ha ändrat sina vanor -gammalt tillbaks var det dymmelonsdagen som var deras avfärdsdag. Detta bruk tycks dock ha ändrats i och med att skärtorsdagen slutade vara helgdag. Detta skedde redan i slutet av 1700-talet. Därefter blev det på skärtorsdagen som man kunde skåda påskkärringarna på sin Blåkullafärd. Våra dagars målade småbarn i för stora kläder och med kaffepanna lagom stor för att rymma en stor mängd pengar och godis, har dock mycket lite att göra med forna tiders häxor."

https://www.forn-sed.no/folkesagn/folkesagn/artikler_lenker/artikkel3.shtml

 

"Det är inte många som vet att onsdagen i påskveckan heter dymmelonsdagen. Ännu färre vet vad ett dymmelonsdagspass är, men också det finns med i Barnen i Bullerbyn. Ursprungligen trodde man att häxorna behövde dymmelonsdagspass för att komma till Blåkulla, men sedan blev passen små lappar som man i smyg kunde fästa på varandras rygg."

https://sydsvenskan.se/skane/burlov/article224408.ece

"På dymmelonsdagen kom Britta och Anna till mej tidigt på morgonen, för vi skulle göra dymmelonsdagspass, såna där som man sätter fast på ryggen på folk med en knappnål utan att dom vet om det. Vi klippte en hel massa av vitt papper som vi målade roliga gubbar på. På en del skrev vi Arg orangutang och Varning för hunden och sånt där…

…Om en liten stund kom Agda, vår jungfru, för att säja till oss, att vi skulle gå hem och äta. Och Lasse hoppade genast ner från brädstapeln och sprang ifatt Agda och gick bredvid henne och pratade så mycket han orkade. Och utan att Agda märkte något, satte han fast ett dymmelonsdagspass på ryggen på henne. Oh vad jag tycker om Oskar, stod det på lappen. Oskar, det är vår dräng…"

Ur boken: Påsk i Bullerbyn av Astrid Lindgren.