Sydney / Operahuset

Foto: Nilla Tankebubblor. 8 maj.

Vi har varit på guidad visning inne i Operahuset! Vi hade en härlig engagerad guide som var med oss på rundvandring i 60 minuter och vi fick även se två korta filmer om hur det gick till när Operahuset byggdes. ”Dansken Jørn Utzon var arkitekt till byggnaden som invigdes 20 oktober 1973. Operahuset ligger på Bennelong Point i Sydneys hamn. De sfärisk formade, klinkertäckta ”fasadskalen” på operans yttre påminner många om segel. Operahuset har blivit Sydneys mest kända byggnadsverk, och 2007 utnämndes det av Unesco till världsarv.” Byggnadens mest framträdande drag är de nio vita betongseglarna, som ser ut som gigantiska segel.

Operahuset sett från vattnet. 14 maj.

År 1955 utlystes en tävling om ett nytt operahus i Sydneys hamn. Jørn Utzons förslag blev först förkastat av domarna, då man ansåg det vara alltför extravagant och omöjligt att bygga med dåtidens teknik. Den finländske arkitekten Eero Saarinen sällade sig emellertid till domarskaran, och denne ansåg däremot att Jørn Utzons förslag var utomordentligt. Saarinen lyckades ändra juryns åsikt och 1959 sattes spaden i jorden. Projektet kantades av problem och förseningar då den komplicerade konstruktionen var svår att lösa. Tillsammans med ingenjörsfirman Ove Arup & Partners började Utzon ta sig an utmaningen. Genom att basera huskropparnas runda former på utsnitt ur en sfär lyckades Utzon lösa problemet. Centralt för utformningen var just dessa välvda betongskal med fasadtäckning av klinker.”

Vita blanka och matta beige klinkerplattor from Sweden.

Byggnadens 16 000 kvadratmeter fasadyta kom att täckas av 1 056 000 glaserade, vita klinkerplattor. Dessa är tillverkade av Skrombergaverken av lera i Ekeby i Skåne. Då plattorna producerades, ägdes fabriken av Höganäs-Billesholms AB, numera Höganäs AB.

Det var värt pengarna att få se detta från insidan.

Den danske arkitekten istället av problem med byggherren. År 1965 valdes en ny regering fram i Australien, och de hade inte samma tålamod med det dyra projektet som den föregående regeringen. Högerledaren Robert Askin hade under sin valkampanj kritiserat byggets fördyringar och förseningar och utnyttjat det som valfläsk. ”Utzons protester hjälpte inte, och 1966 lämnade han och hans familj projektet och landet. Trots protester från omvärldens ledande arkitekter fortsatte bygget utan Utzon och man genomförde flera förändringar på bygget för att spara tid och pengar. Utzon återvände aldrig till Australien.”

Vi fick se en film om hur Operahuset byggdes.

Operahuset stod färdigt 1973 och hade då kostat 102 miljoner australiska dollar (AUD) (motsv 588 miljoner svenska kronor). Den ursprungliga budgeten (1957) var på 7 miljoner AUD, och huset var tänkt att ha varit färdigställt den 26 januari 1963. Operahuset tog 14 år att bygga. ”År 1998 bjöd den australiska regeringen och operahusets styrelse in Utzon till samarbete igen. Han har, tillsammans med sin son Jan Utzon, medverkat i utformningen av en ny pelargång, invigd 2006. Arkitekt Jørn Utzon avled den 29 november 2008 i Danmark.” Text från Wikipedia. ”Utzon fick ju sedermera sin revansch i och med att han blev den andra levande människan i historien att få sin design, operahuset i Sydney, in på Unescos lista över världsarv. Det här skedde 2007.” Läs mera på YLE.

Den stora konsertsalen.

Operahuset är hem för flera teatersalar, varav den största är Concert Hall, som rymmer över 2600 sittplatser. Operahuset används för en mångfald av kulturella evenemang, inklusive opera, teater, konserter, dansföreställningar och konferenser.Temaresor.

Kolla på den lila mattan! Och de stora fönstren. Och gobelängen.

År 2002 började Utzon diskussioner om att designa en gobeläng för den västra väggen, och i juli 2003 hade han titulerat verket Homage to Carl Philipp Emanuel Bach. För totalt fjorton meter i längd och nästan 2,5 meter i höjd, och med 4 500 kilometer australiensisk ull, väger den färdiga gobelängen 120 kilo, och det tog fyra vävare åtta månader att färdigställa.SydneyOpeeraHouse. Färgfälten representerar individuella instrument som spelar sina stämmor. Symphony in C major C.P.E. Bach. ”Synestesi är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade. Vissa synestetiker kan höra färger.”

Är det sälen Benny vi ser?

”Operahuset i Sydney har välkomnat VIPs och kändisar från sådana som drottning Elizabeth II och Prince till Sam Smith – men sedan 2014 har en lurvig gäst fångat både lokalbefolkningens och internationella besökares uppmärksamhet. De norra VIP-trapporna i operahuset, som annars är obebodda under större delen av året, är favoritplatsen för solbad för en vild långnosig pälssäl, kärleksfullt kallad ”Benny” (uppkallad efter Bennelong Point).” Läs mer här SydneyOperahouse.

Två bilder från den 4 maj.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.