"Midvinter eller midvintersolståndet är den tid på året då jordaxelns norra ände pekar bort från solen, då dygnets ljusa del är som kortast på norra halvklotet. Se Jorden. Detta brukar inträffa runt den 21 december.
I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest för att blidka gudarna att låta solen komma åter. Tiden för detta midvinterblot övertogs av den kristna kyrkan och knöts till Jesu födelse på natten till den 25 december. Helgen kallas på olika språk för födelse, kristmäss, eller helig natt, men på svenska, danska, norska, finska och estniska behåller den sitt gamla hedniska namn till åminnelse av solhjulets återkomst: jul."
"Blot är den germanska seden att offra. Ordet kommer från samma ord som engelskans bless. Ett blot går i princip ut på att helga maten och bjuda in gudarna till måltiden."
https://susning.nu/Midvinter
"Julen härstammar både från det kristna och det hedniska. Själva ordet "jul" är fornsvenskt och den gamla julen hörde samman med både midvintersolståndet och den hedniska midvinterbloten, som hölls i mitten av januari. Ordet fanns även i fornengelskan långt innan "Christmas" – "Kristi mässa" – ens var påtänkt.
Ordet jul finns dokumenterat i skrift från 900-talet, i ett kväde till Harald Hårfagre, men man tror att ordet är ännu äldre. Ordet jul finnsi det fornordiska ordet jol eller julu. På 3- 400-talet efter Kristus i en handskrift av biskop Wulfilas gotiska bibelöversättning finns en kalender och där benämns julmånaden med ordet jiuleis.
Forskarna tror att detta var en fest för gröda och fruktsamhet, för avel och växtlighet eftersom fruktbarhetens gud Frej och hans galt ofta figurerade i den hedniska julen. Där har vi alltså grisen första gången och den har ju följt julen hela tiden genom skinka och dopp i grytan.
I bondesamhällena förbereddes julfirandet så småningom på samma sätt som nu: med städning och julbak. Julaftonsmålet åt alla tillsammans, och man frossade i mat. Jullekar
hörde också till julfirandet."
https://www.fageras.se/candy/seder/jul.htm
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
Läs vidare om julen här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul