presentrosett av tidningspapper

gift bow rosette

Denna presentrosetten (bandrosetten) gjorde jag av en sida ur Lindex tidning
All you need is denim
. Härliga sommarfärger! Tösen har också provat att göra en. Det tog lite tid innan hon kunde vända bågarna på rätt håll.
Instruktionerna hittade jag på Jessica Jones blogg How about orange…
Make a gift bow from a magazine page
.
Jag hittade till hennes blogg via Maria Soxbo Husligheter. Maria skriver förresten idag om att prins Carl-Philip har designat ett eldskydd som heter Slottet brinner

Cookiebrownies

brownies
Det bästa av två världar får du när du klickar i cookiedeg i browniesmet!
Browniesmet:
150 g smör
200 g mörk choklad
4 ägg
2 dl strösocker
2 dl (120 g) vetemjöl
1 krm salt
Cookiesmet:
50 g smör
1½ dl farinsocker
1 ägg
2 dl havregryn
1 dl (60 g) vetemjöl
½ tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
75 g mörk choklad, grovt hackad
½ dl nötter hackade (t ex valnötter, hasselnötter)

Klä en ugnsform 20-30 cm med bakplåtspapper. Smält smöret till browniesmeten i en kastrull på spisen. Bryt chokladen i mindre bitar och smält försiktigt. Blanda till en jämn smet, låt svalna lite. Vispa upp äggen tillsammans med sockret. Rör ner chokladsmeten. Blanda mjöl och salt och rör till en jämn massa.
Fortsätt med cookiesmeten. Smält smöret och rör ner sockret. Tillsätt resten av ingredienserna och rör ihop till en tjock smet. Bred ut browniesmeten i formen och klicka ut cookiesmeten ganska tätt. Grädda i nedre delen av ugnen i 200°C cirka 16 minuter eller något längre. Låt svalna helt. Lossa kakan ur formen och skär den i cirka 16 bitar. Låt gärna kakan stå i kylen över natten.
Detta receptet kommer från Lantliv nr 4 2010. (Fler kladdkakor Mia Öhrn)
Nästa gång varierar jag mig nog och tar ett annat cookierecept utan havregryn. The ultimate chocolate chip cookie från boken Sommarens söta kanske.

Lax med citronsås

lax

Lägg de tinade laxfiléerna med mellanrum i en ugnsform. Salta och peppra. Häll Keldas citronsås runt om filéerna. Sätt in i ugnen i cirka 30 minuter cirka 225° Här hade jag 4 laxfiléer och 2 paket (6 dl) mild citronsås. Kokta ris och broccoli till. Smaklig måltid!

Plocka upp!

HUNDBAJSÄRÄCKLIGTJAGHATARHUNDBAJSHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIG
THUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCK
LIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄR
ÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJS
ÄRÄCKLIGTHUNDÄGAREPLOCKAUPPEFTERHUNDENPLOCKAUPPEFTERHUNDENHUNDÄ
GAREPLOCKAUPPEFTERHUNDENPLOCKAUPPEFTERHUNDENDETSOMGÖMSISNÖKOM
MERUPPITÖHUNDÄGAREPLOCKAUPPEFTERHUNDENPLOCKAUPPEFTERHUNDENÄVEN
PÅVINTERNALLTIDHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGTHUNDBAJSÄRÄCKLIGT

1 år i huset

påskstrut och dörrkrans

Denna fina dörrkrans/dekoration och en strut med chokladtryffel gav jag till en kompis som fyller år. Påsken närmar sig. Ingrid med bloggen Enough is enough inför någonting hon kallar för Påskadvent. Hon tycker att vi har påskpyntet framme på tok för kort tid! Det är ju härligt med vårfärger och påsksaker!
Det är bara en vecka kvar till påsklovet nu. Vår och påsk är en härlig tid!
Idag är det ett år sedan vi flyttade in i huset!

Varför har vi årstider?

Lite om varför vi har årstider med mera. Klicka på länkarna för att läsa vidare!

”Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både växter och djur lockas fram.

Den definition vi i Sverige använder för att bestämma vårens ankomst är att dygnsmedeltemperaturen  ska vara över fryspunkten minst sju dygn i sträck.
Om dygnsmedeltemperaturen och just 0° är det rätta måttet kan diskuteras, men nollan känns ändå som en naturlig gräns eftersom snön då börjar smälta och naturen kan tina upp efter vintern.
När dygnsmedeltemperaturen är över 0° kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om sju dygn i följd har vårtemperatur säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir kyligare temperaturer efter vårens ankomst så räknas det då fortfarande som vår.”
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/var-1.1080

Att det är varmare på sommaren än på vintern beror på att jordaxeln lutar. Under vår och sommar lutar den mot solen, vilket gör att vi får längre dagar och solen står högre på himlen. Det blir därför varmare än på vintern då dagarna är korta och solen står lågt.”
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082

”Årstiderna är inom väderförhållandena  årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rstider
årstider
Bild: https://startswithabang.com/?p=1141

”Jorden behöver 365,25 dygn för att fullborda ett varv kring solen. Avståndet till solen är i ungefär 150 miljoner kilometer. Jordens axel är inte rätvinklig mot planens rotationaplan, utan luar 23,5 grader. Denna lutning gör så att en viss del av jorden får mer sol då planeten färdas runt sin bana. Det är själva lutningen som gör så att vi får årstider. Hade lutningen varit helt vinkelrät, dvs 90 grader, så skulle det vara vinter på enda sidan av jordklotet och sommar på andra sidan. Nåra årstidsskiftningar hade inte skett. Årstiderna är en orsak till att det finns liv på våran planet.”
https://utb.educ.goteborg.se/hvg/asssue0101/sida3.html

”Axellutningen, eller oblikvitet som det också kallas, är vinkeln mellan jordens rotationsaxel och en linje vinkelrät mot jordbanans plan. En stor axellutning innebär mer extrema årstider medan vi utan någon axellutning inte skulle ha några årstider alls. För närvarande har jorden en axellutning på ungefär 23,5°, men den varierar mellan 22,1° och 24,5°. Vi har alltså en axellutning ganska nära genomsnittet för tillfället. Under tidsperioder med hög axellutning är somrarna varmare och vintrarna kallare än de är nu. På samma sätt inträffar vid en lägre axellutning mildare vintrar och kyligare somrar. Det är de nämnda kyliga somrarna som misstänks tillåta att stora landisar ackumuleras vid höga latituder  (som Sverige). Axellutningen varierar med en period på ungefär 40 000 år.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Milankovi%C4%87-cykler

”Jordens bana ändrar hela tiden sin form mellan cirkulär och elliptisk med en tidscykel på ungefär 100 000 år. För när­varande är jordens bana nära cirkulär.
Jordaxelns riktning pendlar i en tids­cykel på omkring 20 000 år. Det vill säga att norra halvklotet som idag lutar som mest mot solen i juni månad, kommer om 10 000 år att luta som mest från solen under samma månad. Årstiderna byter då plats. Det blir vinter på norra halvklotet i juni och juli och sommar i december och januari. Om 20 000 år är ordningen återställd igen och årstiderna inträffar vid sina ”rätta” tidpunkter.
Jordaxelns lutning varierar mellan 22 och 24,5 grader i en tidscykel på
41 000 år
. Ju mer jordaxeln lutar desto varmare somrar och kallare vintrar. Ju mindre jordaxeln lutar desto mindre skillnad mellan sommar och vinter. För närvarande­ är lutningen 23,5 grader.”
https://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=4702
årstider
Bild:https://startswithabang.com/?p=1141

Man brukar alltid säga att solen går upp i öster och ner i väster, men om vi hade större kunskaper om våra omgivningar och himlen skulle vi inse att det inte är sant. Det stämmer nämligen bara två dagar under hela året. Men vad gör solen årets övriga dagar — och varför?

September råkar innehålla en av de båda ovannämnda dagarna. (omkring) 23 september inträffar nämligen höstdagjämningen, när solen går upp rakt i öster och ner rakt i väster. Om du följde solen dagligen under de kommande tre månaderna skulle du lägga märke till att den för varje dag kryper allt längre söderut längs horisonten. 22 december, när vinterstolståndet inträffar, har den nått så långt den kommer i den riktningen. Om du fortsätter dina observationer i tre månader till får du se hur solen kryper norrut längs horisonten fram till vårdagjämningen (cirka) 21 mars. Då går den upp från exakt samma punkt som den gjorde 23 september. Mellan 23 mars och 20 juni fortsätter solen norrut och når som längst längs den nordöstra horisonten 21 juni, när sommarsolståndet inträffar.

Solens skenbara rörelse längs horisonten beror på att jordens axel inte är vertikal (det vill säga rakt upp och ner). Vår planet lutar med polen i en vinkel av 23½° i förhållande till dess omloppsbana. Den pekar alltid mot samma punkt i rymden, nämligen ungefär där den berömda Polstjärnan befinner sig.”
https://www.nrm.se/sv/meny/besokmuseet/cosmonova/upptackuniversumastronomiochrymden/seuppartiklar/svwuseptember2007.2532.html

Längtan

Gotland sippor

Längtan är en drivkraft. Det är bra att ha någonting att se fram emot och längta till. Det gör att vi vill åstadkomma saker. Det får inte vara för övermäktigt bara. Längtan kan också vara jobbigt om man inte kan stanna upp ibland, och vara nöjd med det man har. Leva i nuet och inte bara drömma sig bort till någonting annat hela tiden. Göra det bästa av verkligheten…

Gotland

Bilder: https://www.gotland.net/ Månadens teman kommer från Saltistjejen.
Dagens låtar: Peter LeMarc – Vägen låter oss längta.
och Åsa Jinder – Av längtan till dig.

show and tell