På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

”På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det liksom för höstdagjämningen inte heller att ange något entydigt datum för vårdagjämningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars.” Läs vidare på SMHI.

Men brukar inte vårdagjämningen inträffa den 21 mars? Nej, men den brukade. För alla oss som lever nu (i stort sett) var 2011 sista året vi fick fira vårdagjämning det datumet. I några decennier framöver är det den 20 mars som gäller. Men år 2048 kan vi säga välkommen till den 19 mars som nytt datum för vårdagjämningen.

Den här mellanstationen under vandringen mellan mörker och ljus på föråret flyttar sig alltså långsamt mot kalenderns vinter, i snitt med tolv minuter per år.

Förklaringen är att kalenderåret inte är exakt lika långt som den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt solen. Det är några timmar kortare.

Vi rättar till obalansen med skottår vart fjärde år. Men det räcker inte. Tre av fyra sekelskiftesår hoppar vi över skottåret för att få till det bättre. Nästa gång vi gör det är år 2100, och det leder till att det år 2102 är dags att säga ”välkommen åter ”till den 21 mars som dagjämningsdatum.

Någon kanske undrar vad den här förskjutningen får för konsekvenser för påsken. Påskens placering styrs ju också av vårdagjämningen. Svaret är: inga.” Läs vidare här: DN Vetenskap.