Mamma och jag var på bio igår och såg Där kräftorna sjunger. Jag har inte läst boken av Delia Owens. Jag hade inte heller läst på någonting om filmen, förrän nu efteråt. Jag visste inte att det var Daisy Edgar-Jones som spelade huvudrollen. (Jag har sett Normala människor på SVT, som jag gillade mycket.) Jag tycker att filmen var bra och sevärd!
”En filmisk feel good-eskapism som prioriterar estetiken framför tragiken, men ändå lockar med en vinnande mix av sinnlighet och hjärtinnerlighet.” skriver DN. Jag blir sugen på att läsa boken efter filmen. Jag kan tänka mig att filmen är lite väl tillrättalagd à la Hollywood och att boken går mer på djupet.
Filmen är vacker och den är inspelad i North Carolina, USA. ”The Marshes in Where the Crawdads Sing are in the marshlands of North Carolina in and around the city of Asheville.” Goodtoknow.
”Berättelsen i Där kräftorna sjunger kretsar kring Kya, som får växa upp ensam ute i våtmarkerna i North Carolina under 1950- och 60-talet, när en efter en av hennes familjemedlemmar lämnar henne. Hon blir trakasserad av stadsborna som kallar henne för ”Träskflickan” och hon får klara sig själv ute i våtmarken.” …”För att bli Kya behövde Daisy Edgar-Jones bland annat lära sig köra båt, men även byta ut sin egen dialekt, som efter en uppväxt i norra London, med föräldrar med irländskt och skotskt ursprung, är allt annat än amerikansk.” Elle.se
1 kommentar