Jag ville vara lycklig och rik.
(Jag skrev av någon anledning ville och inte vill…)
Jag ville ju bara vara lycklig och rik, rik på erfarenheter och upplevelser. Rik på pengar hade förstås också varit trevligt
Det känns ibland som om jag kunde skriva mina memoarer redan nu. Det känns ibland som om livet redan är slut och att det är för sent att bli lycklig och rik… Har jag gett upp? Vad ska jag göra resten av mitt liv?
Det var lätt för mig att bli gravid, vara gravid, föda och amma. Det var en av de lyckligaste tiderna i mitt liv när jag var mammaledig med mitt första barn! Mammaledig med andra barnet gick också bra. Sedan vara man tvåbarnsmorsa som skulle börja jobba. Det var då det blev tuffare. Nu är det tufft! Barnen är i en "jobbig" ålder känns det som. En dotter på 6 år och en son på 4 är stundvis kämpigt…
Många funderingar också på när ska vi flytta och om vi överhuvudtaget kan flytta. Hur det ska kunna lösa sig ekonomiskt. o s v
Dags att rycka upp sig från de pessimistiska tankarna nu!
Tillägg 11/4: Det känns redan bättre. För det mesta är jag glad! Men stundvis grubblar man…
Vilka tunga tankar du går runt med 🙁 har tyvärr inga bra tips men om det hjälper dig något så hoppas jag att det löser sig till det bättre snart för er.
>Anne: Tack! Jo, jag tror nog att det kommer att ordna sig. Ibalnd känns det mörkt, men för det mesta ljust.
Jag tror att alla känner igen sej i sådana här tankar, hur nöjd man än är liksom. Skönt att det känns bättre nu. Man måste grubbla lite för att kunna njuta av det man har. Kram!♥
>Amlon: Du har så rätt! Tack!