Vi satt i bilen och lyssna på gamla låtar i radion. Barbara Ann med Beach Boys spelades och jag sa på skoj att
-Tänk om man skulle ta och byta namn till Barbara Ann eller Mary Lou eller något annat häftigt. (kanske Linda, Helena eller Marie eller Sarah eller Evelina m fl Här skulle jag kunna sitta och hitta hur många namn som helst…) Det är aldrig någon som sjunger några sånger om mig. Det är aldrig någon som sjunger om Nilla! Det rimmar bara på illa och gorilla…
Men då säger dottern med en sorgsen uppsyn att -Nej mamma det får du inte! Jag vill att du ska vara min Mamma Nilla!
*sötnosen*
Då sa jag att jag såklart skulle vara hennes Mamma Nilla och inte byta namn.
-Du kanske kan sjunga en sång om mig? sa jag förhoppningsfullt till tösen.
Men då började hon på att fundera: -När pappa var liten, såhär liten, och så visade hon från huvud till tår på sig själv. Då skrev han en sång till dig!
-Nej det gjorde han nog inte. (här sa jag inte mer för tillfället) Vi var framme med bilen.
Ibland kan vi dock prata hur länge som helst. Hon är 3½ och har så många funderingar om allt. Särskilt var hon var innan hon var född
När vi tittade på vårt bröllopsfoto så undrade tösen var hon var. Du var inte med, du var inte född ännu, sa jag. -Var jag i din mage då? Nej. -Var jag i pappas mage då??? *hmmm*
och var man tar vägen när man dör.
När vi var i Stegeborg i helgen så berättade jag lite om att här fanns det tak och hela väggar förut och det bodde människor här, kungar och drottningar. -Men var är kungarna nu, och var finns deras sängar (och möbler)? -När dom är begravda i jorden, kan dom inte komma upp igen då?
Det är många frågor och jag tycker att det är roligt och försöker verkligen att förklara allt för henne. På en nivå som hon ska förstå. men det är ju inte alltid så lätta frågor att svara på förstås…
Barns funderingar är härliga att höra!
Om: ”Hur dog Kleopatra?” läs här:
https://www.lindqvist.com/googleism/index.php?ID=1662
angående googlereklam och om hur Kleoparta dog.
______________________________________
Tiil Filurkens mamma: -Visst är det härligt att höra barns funderingar! Jag försöker skriva ner så mycket som möjligt, som jag hinner och minns, av deras ord och funderingar och hyss i en blå anteckningsbok á la Emil i Lönnebergas mamma.
Ha det bra.
Nilla
Herkules besegrade den lerneiska hyndan. Det är bara att klicka på Google-annonsen så får man reda på svaret på frågan! Kul!
:-Pnilla