Kategori: Allmänt

"Torsdagen var ovanligt klibbig och kvalmig. Luftfuktigheten i Uppsala var 83 procent och temperaturen drygt 24 grader. I sommarvärme upplever vi fuktigheten som obehaglig redan vid 60 procent.
Jeansen går knappt att dra på sig, håret känns blött och svetten rinner längs kroppen så fort man rör sig. Luftfuktigheten var ovanligt hög i Uppsala på torsdagen. Normalt brukar den svenska sommaren vara ganska torr och ligga mellan 40 och 60 procent i luftfuktighet. Men på torsdagen låg den på 83 procent vid klockan 16 på eftermiddagen. Då var temperaturen 24,3 grader."
"I hela Sverige var luftfuktigheten hög under torsdagen. Högst var den i Såtenäs i Västergötland där den låg på 90 procent. Vid den nivån börjar det närma sig regnskogsförhållanden där luftfuktigheten ligger på 95 procent eller mer.
Enligt Ingvar Jonsson är det troligt att vi får behålla det klibbiga tropikvädret över hela helgen. Men chansen att svalkas av regnskurar ökar på lördag och söndag."
https://www2.unt.se/article/1,1786,MC=77-AV_ID=640712,00.html?from=latestnav

Utdrag ur en artikel från den 9/8. Det handlar visserligen om Uppsala, men hela Sverige hade fuktigt väder i torsdags och även igår. Det var väldigt klibbigt igår upplevde jag. Det känns som om min hy inte mår så bra av sådant klimat. Det året jag bodde i Florida hade jag ganska så oren hy. Men det rättade till sig så fort jag kom hem till Sverige igen.

"Om luftfuktigheten blir stor minskar våra möjligheter att hålla nere kroppstemperaturen genom svettning. Luften upplevs då som klibbig och kvalmig. Om det blåser kan värme lättare transporteras bort från huden och det blir lättare att stå ut med varm, fuktig luft.
Den svenska sommarvärmen brukar vara ganska torr. Reser man däremot till exempel till tropikerna är det betydligt fuktigare." Läs mera här:
https://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6526&l=sv

…"Det här ointresset för varandra präglar också umgänget. När jag frågar kolleger medger alla att de – precis som jag – träffar sina allra bästa vänner högst tre gånger i månaden, ofta långt mer sällan kanske åtta tio gånger om året. Varför är det så? När vi till slut träffas så föregås det av en krävande ritual:

Samkvämet i den präktiga medelklassidyllen ska först bokas in i kalendern. Är det middag minst ett par veckor i förväg. (Vi bjuder nogsamt bara människor vi redan känner och i samma ålder och sociala position – varje demografisk grupp i sitt lilla fack.) Sedan ska lägenheten hårdstädas. Blommor köpas. Ljus tändas. Rätt kläder väljas ut. Och inte minst; en kokbok av rätta slaget ska konsulteras inför köpet av vin och råvaror till någon imponerande maträtt (som värden inte riktigt klarar att kreera trots all upptänklig kokutrustning i borstat stål).

Det hela är svårt utmattande."…

Citatet kommer från Georg Cederskogs krönika i  Dagens Nyheter: Bristen på artighet är total. Jag hittade den via Tre Flickor.

Det värsta med detta är att jag känner igen mig. Inte i allt men en hel del…
Boka in, städa, välja kläder och sånt där. Men vi är spontana också!  
I alla fall vill jag tro det. 🙂
Men varför blir det att man ses så sällan med sina vänner…

Vi var i Bohuslän förra sommaren! Jag fotograferade visade bilder i bloggen. Den översta bilden i det inlägget har nu kommit ut som förstasida på Kartguidens Bohuslän-karta 07-08. Kul! Jag blev kontaktad här på bloggen och fick frågan. Längst ner står det Foto: Tankebubblor-Nilla 2006

Införskaffad men inte fullt ut testad ännu. Vad gör man inte? 🙂 Vi tar till drastiska metoder föratt hålla myggen i schack. P köpte denna elektriska insektsdödaren med UV-lampa på Coop. Här Miljöcenter hittade jag en sida med diverse liknade prylar. UV-ljus lockar till sig och ljud avskräcker.
Någon som har provat?

Naturligt mineralvatten är vatten som kommer från en underjordisk källa med naturliga halter av mineralsalter. Vattnet tappas i direkt anslutning till källan. Endast kolsyra får tillsättas eller avlägsnas. Vid behov får vissa instabila ämnen som till exempel järn och mangan tas bort. På förpackningen skall alla ämnen i produkten redogöras i en utförlig innehållsdeklaration. Produkten får status av Naturligt mineralvatten efter godkännande av livsmedelsverket.

Källvatten är vatten som kommer från en underjordisk källa. Produkten behöver inte godkännas av livsmedelsverket utan följer lokala föreskrifter, i övrigt är kvalitetskraven på produkten är lika höga som i fallet med naturligt mineralvatten. Utförlig innehållsdeklaration är ej ett krav.

Bordsvatten är kommunalt renat vatten, innehåller ofta tillsatta smakämnen, kolsyra och/eller mineralsalter. Till denna kategori räknas även vatten som kommer från en naturligkälla om de är smaksatta.

Kommunalt vatten är vatten som kommer från en vattentäkt. Vattnet renas och innehåller inga tillsatser av kolsyra eller mineralsalter.

Denna informationen hittade jag här. Titta här för exempel på de olika sorterna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bordsvatten

Jag dricker gärna Ramlösa. I alla fall om jag är ute någonstans på restaurang eller så. Men jag köper inte hem något vatten. Hemma dricker jag kommunalt vatten. Ibland blandar jag det också 🙂
Med t ex Kiviks eller varför inte svarta vinbärssaft.
Jag dricker hellre någon form av vatten än läsk.
(Om man gillar att dricka kolsyrat vatten hemma varför inte skaffa en kolsyremaskin t ex SodaStream?)

Det var hos Roberta det började den 18 juni 2007
"Just grab the badge and tell a girl blogger out there that she rocks!!"
Jag fick denna utmaning skickad till mig från Scaniatjejen *tack*, som i sin tur fick den av Solgudinna o s v.
Jag vill säga -Du rockar! till alla tjej-bloggare jag har i min länklista och till minst lika många till som jag har sparade i min bokmärken! 🙂
Om jag nu ska trotsa min principer *jag gillar inte kedjebrev* och fullfölja denna utmaning så måste jag välja ut fem stycken, då väljer jag fem stycken som inte är med i min länklista, för tillfället/ännu/just nu:
Så var man 40…
Köpstopp.
Miss Keep Your Distance.
Minks.
I nöd och lust.

Eketorps borg ligger på södra Öland. Vi var där tillsammans med Ps morbror & familj i helgen. Vi passade på att följa den guidade turen. Intressant.
"Eketorps borg är en helt utgrävd och rekonstruerad fornborg där rekonstruktionerna har gjorts direkt på själva fornlämningen. Ringmuren är fem meter hög och sex meter bred  och innanför den ligger järnåldershus i sten och medeltida skiftesverkshus i trä som har byggts upp med gamla hantverksmetoder och material."…
…"De arkeologiska utgrävningarna, som utfördes åren 1964-1973, visade att Eketorp haft tre bebyggelsefaser, två under järnåldern, och en under medeltid.
Eketorp I, 300-400 e.Kr.  Eketorp II, 400-650 e.Kr. Eketorp III, 1170-1240 e.Kr.
Brunnen mitt på gården, uppmärksammades av Linné den 8 juni 1741, har funnits där sedan borgens äldsta period och ger fortfarande vatten.
Museet presenterar ett urval av den enorma mängden (ca 26 000) föremål som påträffades i samband med utgrävningarna."… https://www.eketorp.se/

Raringen och jag har haft fyra dagars BF=barnfritt! Vi har ägnat oss åt… varandra! …och åt att läsa Harry Potter, gå på promenader, äta på restaurang och jogga tillsammans. Barnen bor i husvagn tillsammans med farmor och farfar. Vi ska åka dit imorgon och ta vid. På återseende!

Uppehåll, regn, solsken, ösregn, soligt, regn, åska, regn…
Vi har haft växlande väder idag…
"Det ostadiga vädret fortsätter. Ett bra sätt att följa hur regnområden rör sig är att titta på radarbilder. Här framgår också hur kraftig nederbörden är och även om det förekommit blixtnedslag."

"Den fransk-engelska kortleken är den absolut vanligaste typen av kortlek i Sverige, Nordeuropa, Nordamerika, Australien och många andra länder. Med denna lek spelas de flesta kända kortspel.Den fransk-engelska kortleken består av 52 spelkort uppdelade i fyra så kallade färger, även kallade sviter. Varje färg innehåller ett ess, nummerkort från 2 till 10, en knekt, en dam och en kung.
Esset var från början bara en etta, därför börjar nummerkorten på 2. Det finns totalt 13 olika i varje färg alltså, och en sammanfattande beteckning på dessa 13 är valörer. Ett korts identitet bestäms entydigt av dess färg och valör och en standardkortlek innehåller ett kort för varje tänkbar kombination av dessa båda egenskaper."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fransk-engelsk_kortlek

Spader, Spades, Piques, Espadas or Picas Pikes), Leaves, Grass or Green

(Laub, Gras or Grün), Shields (Schilten), Swords (spade / espadas)

Piques betyder pik/spets på franska. Och i Barajan är symbolen svärd. Vårt svenska namn Spader kommer från spanskans ord för svärd
och även Spades på engelska. I Tyskland är symbolen ett löv och Schweiz en sköld.

Hjärter, Hearts, Coeurs, Corazones, Herz, Rosen, Cups (coppe / copas)

Hjärter är lättast, det kommer helt enkelt av ett hjärta. Symbol för kärlek. Det franska order för hjärta är Coeur. En annan symbol för hjärter är en kopp/bägare, i en spansk kortlek (baraja española)

Ruter, Diamonds, Carreaux, Diamantes Squares, Bells (Schellen),
Coins (denari / oros) Det franska ordet carreaux betyder ruta, rutig, kakelplatta (carré betyder kvadrat) Symbolen användes först på 1400-talet i franska kortlekar från Lyon, som var känt för sin tillverkning av golvkakel/klinkersplattor.
I England blev symbolen känd som diamant och i Tyskland som en skälla/klocka.
I de spanska spelkorten är symbolen ett guldmynt.

Så vårt svenska namn ruter överensstämmer bättre med det franska ursprunget.

Klöver, Clubs, Trèfles, Tréboles Clovers, Acorns (Eichel), Acorns (Eicheln),
Clubs (bastoni / bastos) Det franska ordet trèfle betyder klöver. Kanske kommer symbolen från en klase med ekollon. På tyska är symbolen ekollon. I Barajan är det en klubba/träpåk som är symbol. Kanske därifrån det engelska namnet clubs kommer då.

https://en.wikipedia.org/wiki/Playing_card

https://en.wikipedia.org/wiki/Baraja_(playing_cards)

https://en.wikipedia.org/wiki/Playing_card

https://www.thefreedictionary.com/knave

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kortlek

K= King K=kung

Q= Queen D=dam

Kn= Knave, J=Jack, Kn=knekt

A=Ace  E=ess

"As early as the mid-1500s the jack was called the knave. A knave is a male servant of royalty in this instance. The card came to be known as the jack during the middle of the 19th century, when card manufacturers began to label playing cards to indicate their value with 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, J, Q, K, A. The obvious confusion between "Kn" and "K" led to the renaming of the knave, being out-ranked by the king. However, books of card games published in the third quarter of the 19th century evidently still referred to the "knave", and the term with this definition is still recognized in the United Kingdom.

In the standard English playing card deck, the jack and the other face cards represent no one in particular – this is in contrast to French decks, where each court card represents a named person."

https://en.wikipedia.org/wiki/Jack_%28playing_card%29

Titta på korten här:

https://www.madore.org/~david/misc/cards.html

Jag var bara nyfiken på varför spelkorten heter som de gör, men här fanns ju mängder av information. Jag hade kunnat skriva lika mycket till! Följ länkarna om du vill veta mera.

Jag tycker inte att det är svårt att skriva rätt. Men för er som tvekar har jag samlat ihop några informerande sidor:

"Svenska Akademien godkänner inte stavning med dom utan rekommenderar användandet av framförallt de men även dem. En av de stora orsakerna till att dom inte vunnit insteg, trots att det är det förhärskande uttalet av dem sedan väldig lång tid, är att objekts- resp. subjektsformerna ofta blandas ihop, samt att de på många ställen uttalas som just de eller di." Läs vidare: https://susning.nu/Dom

"I år har jag sett formuleringar som "till dem campinggäster som bor i husvagn" (fel)."
"När man skriver "till de campinggäster som bor i husvagn" (rätt) pekar ordet de ut en delgrupp av campinggästerna (de som bor i husvagn). Man använder de som demonstrativt pronomen." Läs vidare: https://computersweden.idg.se/2.2683/1.36246

"Många uttalar både de och dem som /dåm:/, och därför används dom ofta för att markera talspråk eller vardaglig stil.

På 1960- och 70-talen förespråkade många dom som enda form i all slags skrift, med argumentet att de och dem uttalas så, och att det skulle underlätta för alla som har svårt att skilja mellan de och dem. Mot det invände andra att man faktiskt av och till uttalar de som /de:/. Och det finns också regionala skillnader. Sydsvenskar säger, eller sade åtminstone förr, di och dom, och finlandssvenskar säger di och dem.

Men ett viktigare motargument är att införandet av dom som enda form i skrift skulle drabba skriftbilden i mycket hög grad. Det rör sig om ett väldigt frekvent ord. Och det skulle försämra människors förmåga att läsa äldre texter.

Vi fortsätter att skriva de och dem, medan dom används som talspråklig stilmarkör." https://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26237;objekttyp=lan

"Jag träffade han i bastun på nyårsaftonen. Nä hu.
Jag träffade honom i bastun på nyårsaftonen. Javisst, jättetrevligt.
Alltså ska det stå Jag träffade dem i bastun på nyårsaftonen." Läs vidare här:
https://www.lotten.se/2006/02/de-dem-och-dom.html