Kalendrar ur fas… ”Ett solår är kortare än den julianska kalenderns 365,25 dygn. Därför bytte Sverige kalender för 250 år sedan. Men inte den ryska ortodoxa kyrkan, som därför firar nyårsafton den 13 januari.” Läs här: Forskning och framsteg.
”Ortodoxa kristna firar juldagen den 7 januari eftersom man använder sig av den julianska kalendern som ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska.
Bakgrunden till att den ortodoxa julen (liksom påsk, pingst och alla andra kristna högtider) inte infaller på samma datum som den gör i de flesta kristna länder är att man använder olika kalendrar. Inom ortodoxa kyrkan använder man sig av den julianska kalendern och inom den katolska och protestantiska kyrkan använder man den gregorianska.”
”Anledningen till att den gregorianska kalendern utvecklades var att den julianska kalendern hamnade 11 minuter ur fas i förhållande till exempelvis vintersolståndet och vårdagjämningen varje år. På 128 år blir det ett helt dygn och på medeltiden hade felet växt till nästan två veckor (därför kunde vintersolståndet infalla på luciadagen). Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Olika länder bytte kalender vid olika tidpunkt vilket ledde till att tiden räknades på olika sätt i olika delar av Europa under ett antal sekel. Ryssland bytte inte kalender förrän på 1900-talet och den ortodoxa kyrkan använder fortfarande den julianska kalendern i religiösa sammanhang. Därför firar ortodoxt kristna julafton 6 januari (som är 24 december i deras kalender) och kommer så göra fram till år 2100. Därefter är julafton 7 januari.”
Läs hela inlägget hos Svenska Högtider.
”Den julianska kalendern utgick från att solåret är 365 och 1/4 dygn. För att inte det astronomiska året och kalenderåret ska komma i otakt infördes därför en skottdag vart fjärde år. Men eftersom ett solår egentligen är 365,2422 dygn och inte 365,25 dygn började de två åren så småningom att gå i otakt med varandra. För att råda bot på detta genomförde påven Gregorius XIII en ny reform år 1582 som innebar att man hoppade över 10 dagar för att få det hela rätt. Dessutom bestämde man sig för att felaktigheten i kalendern skulle tas bort genom att man hoppade över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra. År 1900 var alltså inte skottår, däremot år 2000. Riktmärket för reformen var att vårdagjämningen alltid skulle inträffa 21 mars, en regel som ändå fortsatt att ha sina undantag. Ofta infaller vårdagjämningen den 20 mars.” Läs vidare på Forskning och Framsteg.
Varför firar vi trettondagen?
”Från början firades 6 januari som Jesus dopdag och födelsedag. När kyrkan flyttade födelsefirandet till 25 december blev trettondagen den dag då man firar att de österländska stjärntydarna kom till Jesus.”
”När kristendomen blev statsreligion i Romarriket på 300-talet valde romarna istället att fira 25 december som Jesus födelsedag. Denna högtid konkurrerade ut epifania-firandet i den västliga kristenheten.”
”I katolska och protestantiska kyrkor firas trettondedag jul istället 6 januari som den dag då de tre vise männen kom med guld, rökelse och myrra till det nyfödda Jesusbarnet.” Svenska Högtider.
”Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering.” Svenska Högtider.