Missa inte!

Världens modernaste land
men världens osäkraste folk?
onsdagar klockan 20.00 med Fredrik Lindström
https://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=61167
Har du missat något av de två första programmen kan du se dem på datorn.
Du kan även läsa mera om alla de sju programmen:
Pgr.1 – Svensk eller osvensk?
Pgr.2 – Pizza med falukorv
Pgr.3 – Hej, det är från Försäkringskassan!
Pgr.4 – Hemmets forskningsinstitut
Pgr.5 – Den svenska singeln
Pgr.6 – Jag tror inte på Gud, men…
Pgr. 7 – Varför gör ingen nåt?

Julbad

"Julbadet ägde rum när julen stod för dörren och det var dags för gårdens folk att snygga till sig. Det gick till så att man ställde in ett stort kar i köket, där alla sedan fick tvaga sig, vare sig det behövdes eller ej. Det gjorde det dock i allmänhet, eftersom man i det äldre bondesamhället inte hade riktigt samma uppfattning om renlighet och hygien, som vi har idag. De flesta nöjde sig vanligen med att tvätta sig någon gång i veckan.

Julbadet skedde enligt en sträng hierarki och det var långt ifrån självklart att man bytte vatten mellan varje badande. Först badade husfar, husmor och sönerna, sedan döttrar, drängar och pigor. Det förekom dock variationer på denna ordning, men det var i allmänhet ålder och värdighet, som avgjorde turordningen. På sina håll lade man också blommor, som man torkat och sparat sedan midsommarhelgen i badet. Detta för att skänka de badande styrka och skydda dem från onda krafter."

Den här artikeln är hämtad från https://sv.wikipedia.org/wiki/Julbad

Midvinter och jul

"Midvinter eller midvintersolståndet är den tid på året då jordaxelns norra ände pekar bort från solen, då dygnets ljusa del är som kortast på norra halvklotet. Se Jorden. Detta brukar inträffa runt den 21 december.
I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest för att blidka gudarna att låta solen komma åter. Tiden för detta midvinterblot övertogs av den kristna kyrkan och knöts till Jesu födelse på natten till den 25 december. Helgen kallas på olika språk för födelse, kristmäss, eller helig natt, men på svenska, danska, norska, finska och estniska behåller den sitt gamla hedniska namn till åminnelse av solhjulets återkomst: jul."
"Blot är den germanska seden att offra. Ordet kommer från samma ord som engelskans bless. Ett blot går i princip ut på att helga maten och bjuda in gudarna till måltiden."
https://susning.nu/Midvinter

"Julen härstammar både från det kristna och det hedniska. Själva ordet "jul" är fornsvenskt och den gamla julen hörde samman med både midvintersolståndet och den hedniska midvinterbloten, som hölls i mitten av januari. Ordet fanns även i fornengelskan långt innan "Christmas" – "Kristi mässa" – ens var påtänkt.

Ordet jul finns dokumenterat i skrift från 900-talet, i ett kväde till Harald Hårfagre, men man tror att ordet är ännu äldre. Ordet jul finnsi det fornordiska ordet jol eller julu. På 3- 400-talet efter Kristus i en handskrift av biskop Wulfilas gotiska bibelöversättning finns en kalender och där benämns julmånaden med ordet jiuleis.

Forskarna tror att detta var en fest för gröda och fruktsamhet, för avel och växtlighet eftersom fruktbarhetens gud Frej och hans galt ofta figurerade i den hedniska julen. Där har vi alltså grisen första gången och den har ju följt julen hela tiden genom skinka och dopp i grytan.

I bondesamhällena förbereddes julfirandet så småningom på samma sätt som nu: med städning och julbak. Julaftonsmålet åt alla tillsammans, och man frossade i mat. Jullekar
hörde också till julfirandet."
https://www.fageras.se/candy/seder/jul.htm

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

Läs vidare om julen här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul

höst blir till vinter

senhösten övergår i förvinter

"Kl 01.22 på fredag den 22 december infaller vintersolståndet. Då lutar jordaxeln här på norra halvklotet som allra mest bort från solen.
Det innebär att natten mellan den 21 och 22 är den längsta natten under året. Från och med den 22 blir dagarna längre och längre tills det återigen vänder vid sommarsolståndet."
https://www.smhi.se/sgmain/lopsedel/vintersolstand.htm

SMHI har sammanställt gröna jular utan snö och vita jular.
Här finns diagram som visar snöns utbredning på juldagen:

https://www.smhi.se/sgmain/vinter/vit_jul1.htm

drömmer om hus…

huvudskär
https://www.myresjohus.se/
"Huvudskär är ett stort, representativt 2-planshus med fasad i marin stil"
Det är det där med marin stil som jag tycker är så snyggt!
… i drömmarnas värld… bygger vi ett nytt stort hus 😉 Jag har alltid velat bygga helt nytt!
Men så blir det inte. Ett billigt begagnad "ruckel" med megastort renoveringsbehov är väl vad vi kanske kan ha råd att flytta till… någon gång… i verkligheten. Men det förstås stort och dyrt vill jag nog ändå inte ha, man måste ju kunna leva lite med.

Aladdin…

-Vad är det för likhet mellan en Aladdin-ask och krogen klockan två?
-Kvar finns bara spritfyllda äckel i hörnen!
Sandras kommentar angående Aladdin-choklad hos Linda K: Chokladh-vetet
-Livet är för kort för att äta dålig choklad! Ashas kommentar.

Jag har tröttnat på både Aladdin och Paradis-choklad…
Samma sak konstaterade jag med Twist för ett tag sedan:
Jag råkade köpa en Twist-påse
Jag vill ha andra sorter! Så jag köper ingen Aladdin i jul, trots den ihärdiga reklamen man hör överallt.

Ingen rea för mig, tack!

Jag tänker inte ge mig ut och handla på rea i julhelgen.

Jag vägrar att handla på Juldagen och Annandagen! Jag menar Juldagen och Annandagen är ju inte ens mellandagar utan JULdagar, varför ska man gå på mellandagsrea då? Och jag stannar nog hemma från affärerna i mellandagarna också…Visst är det kul att få saker billigare, men att trängas och svettas för att handla bara för att det är billigt vare sig man behöver det eller ej, inte inte min grej. 😉

Förresten finns det sällan några kläder kvar i min storlek i alla fall.

Nej på Juldagen och Annandagen och mellandagarna då ska vi umgås, spela spel, leka med alla de nya leksakerna och bara ha det lugnt!

Vad är triklosan?

När jag ändå skriver om ämnen jag undviker så letade jag upp lite fakta om triklosan också.

"I Norge förbereder myndigheterna ett förbud mot det bakteriedödande ämnet triklosan, som finns i flera produkter, bland annat i en del tandkräm.

Enligt en utredning skadas vattentäkter av triklosan och ämnet uppges ge resistens mot antibiotika.

Det norska Livsmedelsverket tänker också starta en kampanj för att få triklosan förbjudet i EU-länderna."
https://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=1083391

"Triklosan, C12H7Cl3O2 eller 5-kloro-2-(2,4-diklorofenoxi)fenol eller 2,4,4'-trikloro-2'-hydroxidifenyleter är ett organiskt antibakteriellt ämne som kemiskt har funktionella grupper som gör det till både en fenol och en eter.

Triklosans miljöfarlighetsbedömning i enlighet med KIFS 2001:3 är Miljöfarlig, N (betyder att ämnet ska märkas med miljöfarlighetssymbol), R 50, Mycket giftigt för vattenlevande organismer och R 53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.[1] "Natriumlauryletersulfat och triklosan har de högsta riskkvoterna för vatten, vilket indikerar att dessa ämnen kan ha negativa miljöeffekter. De gjorda bedömningarna bör följas upp med ytterligare studier. Mätningar i miljön har i viss omfattning gjorts för triklosan och resultaten har inte varit entydiga. Förekomsten i miljön av dessa båda ämnen borde undersökas ytterligare."[2]

Triklosan har använts i ett flertal hygienprodukter som deodoranter, tvål, tandkräm och rengöringsmedel men på senare år har antalet produktgrupper minskat.

Idag är triklosan en vanlig ingrediens i tandkräm; nästan en fjärdedel av all tandkräm som säljs i Sverige innehåller 0,3 procent triklosan. Ett flertal kliniska studier visar att personer som använder tandkräm med triklosan får mindre plack på tänderna, friskare tandkött och även mindre tandlossning jämfört med dem som använder en tandkräm utan triklosan.

I de kliniska studierna är minskningen av tandköttsinflammation kraftigare än vad som kan förklaras av den plackminskande effekten. Det tyder på att triklosan även kan ha en antiinflammatorisk effekt vilket stöds av laboratorieförsök.

I tandkräm tillsätts ofta något ämne för att förlänga eller förstärka effekten av triklosan. En väg är att välja en sampolymer (kopolymer) som gör att triklosan stannar kvar längre i munnen. Ett annat alternativ är att komplettera triklosan med ytterligare ett antibakteriellt ämne som zinkcitrat.

I Sverige är användningen av triklosan i tandkräm föremål för debatt sedan slutet av 1990-talet. Det finns kritiker som anser att den nytta triklosan gör i munnen – mindre plack på tänderna, friskare tandkött och mindre tandlossning – inte motiverar de potentiella nackdelar som de menar triklosan kan föra med sig, främst miljöproblem. Som alltid när det råder vetenskaplig debatt hänvisar förespråkare och kritiker till olika studier. Debatten har mycket kommit att handla om hur kliniskt relevanta resultaten är i de vetenskapliga undersökningar forskarna i olika läger hänvisar till.

Sveriges Tandläkarförbunds (STF) styrelse antog år 2000 en policy beträffande triklosan: STF anser att tandkräm innehållande triklosan kan, på individuella indikationer, rekommenderas till patienter som har tandlossningssjukdom eller inflammation i tandköttet.

I ett nytt policydokument från maj 2006 skriver STF att triklosantandkräm inte bör användas av barn. STF anser att triklosantandkräm endast bör användas i det individuella fallet på rekommendation av tandläkare, och att det inte finns några odontologiska skäl att generellt saluföra triklosantandkräm. Dessutom menar STF att eftersom triklosan är ifrågasatt av miljöskäl bör fri försäljning stoppas, och Läkemedelsverket bör arbeta för att den generella försäljningen av triklosantandkräm ska upphöra."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Triklosan

"Effekten av triklosantandkräm på plack och gingivit är blygsam, vilket delvis torde bero på mikrobiella biofilmers låga känslighet för antibakteriella medel. Triklosantandkräm har obetydlig effekt på initial parodontit och dess värde vid förebyggande och behandling av måttlig till svår parodontit är tveksamt.  Svag klinisk effekt och potentiella risker gör att triklosan inte bör ingå i fritt försåld tandkräm."

https://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8920/Sammanfattning2005-115-2.htm

"Triklosan – ett omstritt medel
 Ett antibakteriellt medel som förekommer som tillsats i kosmetika och hygienprodukter, till exempel tandkräm, tvål och rengöringsprodukter, samt i vissa textilprodukter och förpackningsmaterial. Vissa odontologiska experter anser att tandkräm med triklosan kan ha gynnsam effekt vid kronisk infektion kring tänderna. Någon nytta av triklosan i andra sammanhang anses inte bevisad.
Användningen av triklosan är redan omstridd, både på grund av att det kan spridas till naturen, där det kan påvisas exempelvis i fisk, och för att bakterier kan utveckla resistens mot medlet, vilket befaras bidra till resistensutveckling även mot antibiotika.Källa: Nationalencyklopedin"
https://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,632318,00.html

Det finns tandkrämer med mera utan triklosan. Det går lika bra att använda dem istället tycker jag.

Vad är sukralos?

"Sukralos är ett kalorifritt sötningsmedel. Dess E-nummer är E 955 och är 500-600 gånger sötare per viktenhet än vanligt socker, vilket gör det dubbelt så sött som sackarin och fyra gånger så sött som aspartam. Det tillverkas av vanligt socker genom en process som ersätter delar av sockermolekylen med klor. Till skillnad från aspartam tål sukralos upphettning och även sura eller basiska miljöer, vilket gör att det kan användas i exempelvis bakning eller i produkter med lång hållbarhet.

Sukralos skapades genom syntes 1976 i ett forskningssamarbete mellan det brittiska företaget Tate & Lyle och Queen Elizabeth College. Det blev först godkänt för användning i Kanada 1991, senare USA 1998 och i EU 2004. För närvarande (2005) är sukralos godkänt i över 40 länder.

Sötningsmedlet går även under varumärket Splenda i vissa länder."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sukralos

"Sukralos är ett naturfrämmande klororganiskt ämne som nu introduceras som sötningsmedel i ketchup från Felix och yoghurt från Arla.

– Detta går helt på tvärs mot miljöorganisationers, myndigheters och kommuners arbete under decennier för avveckling av klororganiska ämnen.

– Det är också oförenligt med försiktighetsprincipen och med riksdagens miljömål Giftfri Miljö som siktar till minimering av naturfrämmande ämnen.

– Om tillsatser av sukralos accepteras i ketchup och särskilt i yoghurt riskerar det att öppna vägen för tillsatser i en mängd andra livsmedel.

– Arla har hittills haft en hög trovärdighet i miljö- och hälsofrågor och har därför speciella möjligheter att slagkraftigt gå i spetsen för en avveckling av sukralos."

Läs mera här! https://www.2000taletsvetenskap.nu/nyheter/sukralos.htm

"Yoggi Mini utan tillsatt socker. De nya produkterna innehåller mindre än 0,1 procent fett och är helt utan tillsatt socker. Yoggi Mini utan tillsatt socker innehåller sötningsmedlet sukralos som framställs av vanligt socker men som inte ger några kalorier."
https://www1.arla.se/Default____16001.aspx

"I december publicerade Aftonbladet en artikel i vilken Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, framförde åsikten att sötningsmedlet måste vara osäkert, eftersom det innehåller klor. Klorinexperten Gordon Gribble vid Darthmouth College i USA säger att Sukralos inte utgör någon fara för miljön. Med tiden bryts Sukralos ned av mikroorganismer i omgivningen till salt, vatten och kol-oxid."
utdrag från: https://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,771478,00.html

"Ett allt större sortiment av lightprodukter och en ökande användning har lett till att många konsumenter känner oro för att intaget av konstgjorda sötningsmedel kan påverka hälsan negativt."
Läs mera här: https://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3583

"Det finns flera olika slag av sötningsmedel – sockerarter, sockeralkoholer och andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak.

Sockerarter

Sockerarterna är vanligt socker (sackaros; utvinns ur sockerbetor eller sockerrör), fruktsocker (fruktos), druvsocker (glukos), mjölksocker (laktos) och maltsocker (maltos). Socker används för den söta smakens skull och – i höga koncentrationer – som konserveringsmedel för främst frukt och bär. Fruktsocker är 1,5 gånger sötare än vanligt socker och används ibland som alternativ till vanligt socker. Sockerarterna betraktas inte som tillsatser, utan som råvaror.


Sockeralkoholer

Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol och maltitol är inte sockerarter, utan sockeralkoholer. De betraktas alla som livsmedelstillsatser. Flertalet av dessa förekommer i naturen, men oftast i så låga halter att kommersiell utvinning inte är lönsam. I stället framställs sockeralkoholerna ur naturliga sockerarter genom reduktion med vätgas under högt tryck och med nickel som katalysator. Varje sockeralkohol har en motsvarande sockerart.

Sockeralkoholerna är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker. De ger emellertid, liksom vanligt socker, energi och är därför inget bra alternativ för diabetiker eller bantare.

Dessa sötningsmedel absorberas långsamt och ofullständigt, vilket leder till att vatten hålls kvar i tarmen. Detta kan i sin tur ge upphov till diarré. Konsumtion av större mängder, särskilt av mannitol, laktitol och sorbitol och i viss utsträckning även maltitol och xylitol, kan därför ha laxerande effekt. Livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer ska därför märkas med uppgift om att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.

En del av sockeralkoholerna betraktas som mindre skadliga för tänderna. Detta beror bland annat på att de inte sänker pH i munnen. En sådan sänkning, d v s när syra bildas, är speciellt gynnsam för uppkomsten av karies. En annan orsak är att de kariesframkallande bakterierna inte kan utnyttja dessa sötningsmedel som energikälla. Xylitol har dessutom en karieshämmande effekt.


Icke energigivande sötningsmedel

Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, neohesperidindihydrochalcon och taumatin är helt energifria sötningsmedel. Sackarin, cyklamat och acesulfamkaliumsukralos är artificiella, d v s de har ingen motsvarighet i naturen.  Neohesperidindihydrochalcon framställs ur ett ämne som finns naturligt i citrusskal. Taumatin framställs ur en växt. Acesulfamkalium är mer värmestabilt än aspartam och tål även syra bättre."
https://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3082#sötningsmedel

Vad svårt det är att veta och att välja!
Jag är ju en sånn som gillar Bregott, riktigt smör, 3%-mjölk, o s v. i lagom mängder förstås.
Men light-produkter med aspartam eller andra artificiella sötningsmedel försöker jag så långt det går att undvika. Sukralos behöver jag nog inte heller ha…
Jag vill ha riktigt socker, men mindre av det!
Det känns bra att det kommer fler och fler alternativ på marknaden nu som är lättsockrat. alltså produkter utan konstgjo
rda sötningsmedel men med vanligt socker fast i mindre mängd.
Ica Gott liv tror jag har bra grejer. Men jag har inte lusläst varenda innehållsförteckning ännu.

Vackert väder

Det har varit minusgrader idag och frost. En vacker soluppgång och en solig dag. …har jag sett från mitt jobb-fönster… Man skulle varit ute på en uppfriskande promenad med kameran i handen! Nu är jag hemma och det är redan mörkt. När jag blr ledig till helgen är det säkert mulet och grått… (eller ska det bli en vit kul?)

Julpyntat

plåttomtekrans
Idag har jag julpyntat lite lagom här hemma och satt upp julgardinerna!
(De sitter i köket och matrummet och det är inga tomtar på dem.)
Kvar att göra: Fixa en ny omgång julblommor tror jag. för hyacinterna har redan blommat över, julstjärnan har vissnat och amaryllisens andra stängel vill inte växa upp…
Någon klapp till behövs fixas men annars är allt klart.
Städa… har vi börjat med. Resten får bli på lördag.
Idag ska jag iväg på julbord med jobbet!
Plåttomte-kransen på bilden sitter i hallen. Jag köpte den för 5-6 år sedan i en presentbutik. Jag vet inte vad det är för fabrikat. Någon som känner igen den?

Det susar en vind i olivernas blad

Det susar en vind i olivernas blad
i natt kring Betlehems fält.
En stjärna står klar över Davids stad,
och snövita lammen ligger i rad
kring vaktande herdarnas tält.
 

Det brusar en kör av himmelska ljud,
och herden på staven stödd,
nu bländas av skimrande vingeskrud
och lyssnar förundrad till ängelns bud:
"I natt är en frälsare född!"
 

Denna vackra julsången sjöng vi som små i skolans luciatåg.
Någon som vet vem som har skrivit den?